Efter Moröns smått magnifika inledningen i elitettan var det jumboplacerade Mallbacken som skulle få nykomlingarna att bekänna färg. Och det blev en blek och urvattnad sådan.
Efter Mirjam Lindgrens 1–0-mål såg det mest ut som om Morön inte hade kontroll på läget fram till pausvilan. Bollar tappades ut hit och dit och kommunikationen var obefintlig. Tränaren Fredrik Asplund tyckte att det var lagets sämsta första halvlek hittills. Och jag håller med till fullo.
Normalt sett brukar det vara Morön som gapar och skriker mest under sina matcher och det har jag sett som en stor styrka i deras spel. Spelarna brukar agera verbalt direkt när de ser en lagkompis trassla till det. En kort liten förvarning om att "AKTA RYGG" kan göra så mycket.
Och att just bli bättre på att kommunicera ute på planen var ett nyckelord under träningspassen förra veckan inför den här matchen. Men väl iklädda matchstället verkade hela truppen ha fått tunghäfta.
Av det lilla som jag lyckades höra ibland var det enbart Mallbacken som snackade sinsemellan och pratade högt och tydligt med varandra om något såg galet ut i deras formation.
Nåväl, då räknar jag bort målvakten Susanne Åbergs besvikna skrik som hördes då och då när hennes backlinjen inte tog jobbet i närkamperna.
Å andra sidan kommer förluster när man minst anar det. Mallbacken har haft det struligt med sina målvakter som bytt plats titt som tätt när de inte lyckats hålla butiken stängd bakåt. Ryktet om att laget inte går ihop med sin tränare har även nått mina ören och på förhand räknade jag bort dem som ett hot för Morön. Ett lag som eventuellt mår lite uselt blir oftast en enkel motståndare.
Men efter att ha sett Mallbacken skita i tabelläget och gurglet i omklädningsrummet går det bara att konstatera att vilken jumbo som helst kan lyfta mot ett starkt hemmalag som mer än allt vill vinna i sin hemmaborg.
Efter två förluster på raken gäller det nu för Morön att bli lite förbannade. Och poängtappen ska svida med all rätt, men det gäller att inte fortsätta gräva ner sig och oroas över tabellplaceringen. Upp och hoppa och börja snacka, liksom.
Tror det var Jonathan Pudas i Skellefteå AIK som twittrade ut innan den sista och avgörande matchen mot Djurgården i SHL-slutspelet att: "Det är i motvind draken lyfter."
Jag kanske skulle i Moröns fall säga att "anfall är bästa försvaret" eller "av skada blir man vis".
Välj själva det ni gillar mest. Men mot Brommapojkarna nästa helg gäller det att steppa upp spelet en nivå och inte slarva, tappa eller tystna.