Med 28 sekunder kvar av första perioden blev Gustaf Lindvall våldsamt påkörd av Mats Rosseli Olsen. Årets målvakt från säsong 19/20 blev liggande på isen och tvingades bryta matchen. Ganska snabbt stod det klart att det rörde sig om en hjärnskakning.
Hur mår du?
– Jag mår bättre. Torsdagen och fredagen var inte så roliga. Jag hade väldigt ont i huvudet och mådde illa. Jag är i goda händer hos SHL:s bästa medicinteam. Jag känner mig väldigt trygg där.
Lindvall följer nu hjärntrappan och något specifikt datum när han är tillbaka finns inte, men han är på bättringsvägen.
Målvakten kan nu blicka tillbaka på händelsen som drabbade honom.
– Jag kommer inte ihåg den live. Där och då trodde jag att det var inbrytning. Men senare när jag ser situationen, ser jag att jag släpper en perfekt retur till "Jonte" (Berggren). Jag tittar ju på pucken och följer den hela tiden. Det går inte att göra det och skydda sig samtidigt, för då kan jag inte göra mitt jobb. Jag är frustrerad.
Hur ser du generellt på den här sortens situation?
– För två veckor sedan var det Mantas (Armalis) som åkte på en hjärnskakning. Förra veckan var det jag. Vem blir det den här veckan? Jag tycker inte det är okej det här beteendet som håller på i svensk hockey just nu.
Varför sker det här och vad går att göra åt det?
– Det finns flera vägar att gå för att få bukt med problemet. Det är sällan rutinerade spelare som gör det här, utan det är yngre spelare. Så ett stort ansvar ligger på alla ungdomstränare. Vinn gärna till varje pris, men inte genom att köra på målvakten. Vi kan inte skydda oss på samma sätt som en utespelare. Andra alternativet är att alla lag får ha en ”goon” och så släpper man slagsmål fritt. Då får alla spelare ta ansvar för sina handlingar, som i NHL. Sen går det alltid att höja böter och avstängningar.
Lindvall fortsätter:
– Det här har inget med domarna att göra. De har ett regelverk att följa och det är inte lätt att se. Så en metod skulle kunna vara att det blir fler tvåminutare för att förebygga.
Som utvecklingen har sett ut är AIK-keepern orolig ur ett större perspektiv.
– Jag är rädd att det leder att föräldrar inte vill att deras barn ska bli målvakter. Jag börjar till och med vara tveksam kring mina egna barn.