Foto: ULF JOHANSSON. En rolig bild från matchen. Tomas Skogs klubba går av i jakten på en motståndare.
De två första kvartsfinalerna mellan Skellefteå AIK och Brynäs har inte bjudit på någon slutspelshockey.
AIK har helt enkelt varit för överlägset.
Den här gången bjöd Brynäs verkligen upp till kamp. De jobbade hårdare, var intensivare och spelade verkligen med hjärtat på ett helt annat sätt.
Det brukar beskrivas som att ett lag uppträder desperat och det var precis vad gjorde den här gången.
En orsak var att Jonathan Granström var tillbaka i laget. En spelare som verkligen har slutspelsstuk över hela sitt agerande.
Jobbig att möta och alltid beredd att offra kroppen för det egna laget.
Samtidigt kändes det inte som att Brynäs skulle räcka hela vägen.
AIK känns alltid så otroligt starka i sista perioden. De nöter ner motståndet med sitt tempofyllda spel och till slut orkar inte opponenterna stå emot.
Var var till exempel backarna när Erik Forssell fick slå in sitt viktiga 2–1. I de två första perioderna hade förmodligen Forssell inte fått göra målet lika enkelt.
Sedan finns det förstås andra orsaker till att AIK är en sådan segermaskin.
Jag är otroligt imponerad av spelet kring kassarna. När målvakten Joacim Eriksson blockerar pucken pratar han själv om att det bildas en mur framför honom. Och det är precis vad det var. Och dessutom en mur utan sprickor, helt ogenomtränglig.
Samma sak i andra ändan av isen. Där gick AIK på mål i varje situation. Ingen tvekar att ta det obekväma beslutet att riskera att åka på en smäll.
En annan viktig detalj är AIK:s boxplay. Där handlar det om att överbelasta på puckföraren, jobba otroligt intensivt och helt enkelt stressa Brynäs till misstag.
Det fungerade perfekt ä en gång och ändå har Brynäs spelare som normalt sett borde vara riktigt duktiga i powerplay.
Just nu känns det som att AIK kommer att avgöra det här redan på måndag. Även om Brynäs då har fördelen av hemmaplan kan jag inte tänka mig att de ska kunna hota AIK över tre perioder.
Till sist: Det var en magisk stämning i ett fullsatt Skellefteå Kraft Arena. Ibland sitter jag och önskar att alla matcher ska spelas på lördagar. För inramningen gör sitt till för att ishockeyn ska bli en så otroligt rolig sport att kolla in.
Dessutom var det inga fula grejer och ett riktigt bra domarteam. Kul att konstatera det också.
