Stark. Tomas Skogs har fått Andrew Calof på fall. Foto: ROBERT GRANSTRÖM / TT NYHETSBYR.
Visst går det att vara missnöjd efter att AIK gått mållöst från en match på hemmaplan. Men det mest tråkig den här gången är att det kändes lite uppgivet redan efter 0–3 i inledningen av tredje perioden.
Under framgångseran har AIK aldrig gett upp en match frivilligt. Killarna på isen har kört ända in i kaklet i varje match. Nu kändes det som att vinnarattityden var borta. Och där måste AIK nu gå in och visa mer känslor. Det gäller framförallt spelare, men även ledare. Och eftersom vi fick vänta extra länge innan vi journalister blev insläppta i omklädningsrummet efter matchen var det säkert en del hårda diskussioner på gång.
Jag menar därmed inte att det ska råskällas - det ger sällan effekt. Istället en diskussion där varje individ rannsakar sig själv och utifrån det hittar lösningar.
Vad är det då som är fel med AIK? Jag tar upp tre saker: När det gäller anfallsspelet så tycker jag i och för sig att det skjuts för litet. Samtidigt tas det ibland skott bara för att ta skott. Är det ingen trafik framför keepern är det betydligt svårare att få pucken i mål. Speciellt när det är en så stor och vältäckande målvakt som Lars Haugen som verkligen var ett monster den här kvällen.
Det är också allvarligt att motståndarna verkar ha läst AIK:s uppspelsfaser så noga. Jag har sällan varit med om att AIK släppt till så många frilägen. Det beror inte bara på slarv. Det går också lite för sakta och ibland blir det så att puckföraren blir överambitiös och försöka lösa allt på egen hand.
Passningsspelet måste också bli betydligt bättre. Om du inte får pucken på bladet så tappar du fart och då blir du ett lätt byte för motståndaren.
Nu har jag försökt att vara mer konstruktiv än negativ i min kritik. Och jag tror fortfarande på det här laget. Det finns så mycket mer potential än laget visat upp hittills.
Nu är det bara att bryta ihop och komma igen. Det återstår många, många omgångar innan bokslut ska göras. Och vi som varit med länge kan inte ens tänka i ordet kris så här tidigt på säsongen.
Ska jag dessutom plocka fram något positivt så är det att Oscar Möller gjorde en hedervärd debut. Tajmingen är inte perfekt men hos honom finns just den där passionen för spelet hockey som jag efterlyst.