Det var underhållning på hög nivå när Skellefteå IBK tog emot Gamla Stan under fredagskvällen.
Till och med nog den allra bästa derbyunderhållningen på tio år.
Båda lagen bjöd till och vågade spela innebandy, samtidigt som inget av lagen backade i det fysiska spelet.
Att det dessutom avgjordes i slutsekunderna blev bara som en extra krydda i en i övrigt så vällagad middag.
För Gamla Stans del var derbyt lite av en "Do or Die"-match. Vid förlust skulle hoppet om en allsvensk kvalplats definitivt släckas, medan det vid seger fortfarande skulle vara möjligt.
Och nykomlingarna i division I, Gamla Stan, gjorde egentligen inget som helst fel under matchen.
De spelade taktiskt klockrent och lät Skellefteå IBK rulla runt utan att egentligen komma till några större farligheter.
Men ändå räckte det inte för Bulldogsen.
Inte ens till en poäng.
Och en poäng var de minst värda. Det skriver nog alla i Eddahallen under på.
Men det speglar på så många sätt också de för dagen vitklädda Gamla Stans säsong över det stora hela.
De spelade väldigt bra och klok innebandy och imponerade nog på de flesta i publiken. Och precis när man trodde att de skulle skrälla och vinna derbyt kom käftsmällen och det hela vändes till förlust. Egentligen exakt samma sak som hände med den där allsvenska kvalplatsen.
Nära, men bevisligen inte tillräckligt.
***
För Skellefteå IBKs del blev det en skön och nog egentligen väldigt välbehövlig seger. Efter tre raka förluster får de nu äntligen lite lugn i arbetet. Och lägg därtill att det var nyförvärven som klev fram och avgjorde tillställningen, vilket bara blir lite ytterligare grädde på moset.
Erik Falkman stod för kvitteringen till 3–3 med tio minuter kvar och samma Falkman gjorde även framspelningen till Viktor Norgrens segermål som betydde 4–3 med blott 21 sekunder kvar.
Dessa två unga herrar har båda ett förflutet i Gamla Stan och ännu en gång fick vi erfara att släkten faktiskt är värst.
Att det dessutom avgjordes i slutsekunder blev som en extra krydda i en i övrigt så vällagad middag.