”Spårtrappa – 15 bakom bilen” är en proposition som lanserades för något år sedan i svensk travsport. Och den har blivit populär bland tränarna. Åtminstone anmäls det oftast väldigt många hästar till dessa lopp.
Jag gillar också upplägget där den häst som sprungit in minst pengar får det på papperet bästa läget (spår 1) medan de hästar som sprungit in mest tvingas inleda från de sämsta startspåren.
Samtidigt är det mycket hasard att anmäla till dessa lopp. Vilket läge man får beror ju på vilka andra hästar i klassen som anmäls. Fast kanske är just den ovissheten som lockar.
Men ibland blir det väldigt fel med spårtrappa. Ja, jag vill till och med kalla det sjukt orättvist.
Ett typexempel på det är V4-1 i Skellefteå på tisdag där Guli Rask efter en tidig strykning fått spår sex bakom startvingen, trots att han sprungit in näst mest pengar i fältet. Samtidigt har värsta motbudet Guli Storm – med mindre pengar insprunget – fått bakspår. Något som blir ett rejält handikapp i detta sprinterlopp.
Hela idén med spårtrappan bygger på att fullt antal hästar anmäls till loppen. I så fall hade Guli Rask (och även hemmahästen Stilig) hamnat i tredje startled, och fått ett sämre utgångsläge än exempelvis Guli Storm.
Problemet är att många kallblodslopp på våra breddgrader inte är i närheten av att locka fulla startfält. Och då kan det bli så här galet med spårtrappa.
Eftersom Guli Rask bjuds på ett bättre läge än sin värste konkurrent så är V4-spiken given.
I övrigt är det stora fält och svårtippat. Men efter att ha varit inne och tittat i det finska lopparkivet så tror jag att Mauri Jaara kommer i angeläget ärende med två V4-hästar.
Tender Pilgrim (V4-3) kommer med tre raka segrar och hon är ingen bluff. Håller hon upp ledningen är hon hästen att slå.
Texas Gel (V4-4) kördes märkligt passivt senast och gick i mål med allting sparat. Nu lär det bli ett offensivt upplägg och skulle Texas Gel nå ledningen är han högintressant.
XXX
Lite spelsiffror från den senaste V75-omgången (Unionstravet på Färjestad).
Det fanns en stor jackpot att spela om och efter två norska skrällvinnare så gick hela 27 miljoner i vinstpotten till Norge.
Ytterligare 11 miljoner gick till det som ATG väljer att kalla ”internationell partner”.
Stora förlorare var förstås alla vanliga småspelare i Sverige. Och det är något som borde bekymra spelbolaget ATG.