Skellefteå AIK valde under uppmärksammade former att sparka sin huvudtränare, Anders Forsberg, under måndagsförmiddagen.
Allt gick snabbt och rappt, men från officiellt håll var det tämligen tunna anledningar. Det talades om dåligt fokus och att tränaren skulle ha berättat om sin framtid för spelarna – före han delgav sin chefer.
En hund begraven?
Jo, under ytan borde det rimligen finnas något som bättre förklarar hur AIK helt plötsligt väljer den väg de valde.
Med alla fakta vi hade tillgång till under måndagen – var det enda rimliga att Forsberg offrades i en maktkamp om den nya rollen, general manager.
Men de nya uppgifterna tyder på att den här historien kan innehålla betydligt fler detaljer som bättre skulle kunna förklara AIK:s agerande.
De graverande uppgifterna, som faktiskt inte dementeras av nye GM, är rimliga. Och en betydligt bättre förklaring till hur elitseriens bästa klubb, helt plötsligt, sätter hela sin själ på spel bara en månad innan slutspel, genom att sparka sin huvudtränare.
Att inte berätta för sina chefer vad man ska göra när kontraktet har gått ut, känns knappast som ett rimlig argument att sparka någon med omedelbar verkan.
Däremot, om att inte ha 100% fokus på sin egen klubb innebär att man försöker värva spelare till sin nya klubb – då hamnar allt i ett annat ljus.
Det här är en ny twist i Forsberg–gate. Sanningen är oftast inte enkel. Ett så stort beslut som AIK tog under måndagen torde rimligen innehålla mer saker som tydliggör måndagens, då till synes, märkliga beslut.
De senaste uppgifterna kan vara en del av det.