På söndag körs det uteslutande breddlopp när Skelleftetravet öppnar portarna för en ny tävlingsdag som inleds redan på förmiddagen. Skelleftetravet har totalt 17 tävlingsdagar den här säsongen varav tre kommer att vara renodlade breddloppsdagar.
Det nya divisionssystemets fader, ST:s generalsekreterare Johan Lindberg, fick med rätta en hel del kritik när det här med breddlopp infördes 2014. Syftet var naturligtvis gott, det vill säga att orutinerade kuskar och yngre förmågor ska stimuleras och få chansen att köra fler lopp.
Men mycket blev väldigt fel. Främst blev antalet breddlopp alldeles för många, vilket slog hårt mot alla proffskuskar som tillhör mellanskiktet och är beroende av alla styrningar de kan få för att verksamheten ska gå runt. Dessa blev nu utestängda från en massa lopp och ekonomiskt blev det säkert kännbart för de flesta, inte minst för tränarna i norr.
Per Gustafsson har varit Skelleftetravets framgångsrikaste kusk det senaste decenniet. Per brukar köra 300-400 lopp per år, men ifjol blev uppdragen dramatiskt färre och när säsongen summerades hade han bara kört 140 lopp.
När Per tappade en massa styrningar så såg han till att hålla igen med löpkörningen mot slutet av säsongen för att avsiktligt hamna under 150 lopp, som är gränsen för att för att köra breddlopp kommande säsong.
Detta betyder att Per kvalat in till att köra breddlopp under hela 2015, vilket på ett sätt känns fel. Per är inte direkt någon ungdom längre och känns överkvalificerad för att tävla i de här sammanhangen. Samtidigt förstår jag honom fullt ut när han ser till att utnyttja regelverket till sin fördel.
Travförbundet lyssnade en del på kritiken som kom under förra året och har också korrigerat en del saker till det bättre.
1) Antalet breddlopp har totalt sett blivit färre och har nu hamnat på en nivå som fler kan acceptera.
2) Förra året var breddloppen utsmetade och fast insprängda nästan varje tävlingsdag. Nu handlar det om renodlade dagar, och det är inget fel med det. Tidigare fanns något som hette b-lopp och poängdagar, som kördes utan totospel. När travbanorna ändå måste kalla in måldomare, veterinär, startpersonal, ekipagekontrollant och alla andra funktionärer som behövs så är det väl lika bra att öppna totoluckorna också. För då kommer det ju in lite intäkter via spelet också.
3) Prispengarna i breddloppen har sänkts sedan förra året. Förstaprisen i alla samtliga breddlopp oavsett bana är nu 10 000 kronor och det känns som en rimlig nivå.
XXX
Naturligtvis finns det dem som argumenterat för att prispengarna i breddloppen borde ha höjts istället. Men ska travet ha ett divisionssystem så ska det givetvis vara lägst prispengar i den lägsta divisionen - något annat vore ju totalt vansinne.
Dessutom ska man komma ihåg att breddloppen inte har några snålskalor, som är vardagsmat på till exempel lunchomgångarna och V64.
Ska travet ha ett divisionssystem så ska det givetvis vara lägst prispengar i den lägsta divisionen - något annat vore ju totalt vansinne.
