Ishockeylegendaren John Slettvoll, 75 år, var i veckan inbjuden av Västerbottens Idrottshistoriska Sällskap där han berättade om ishockeyminnen med fokus på sina fyra säsonger som tränare i Skellefteå AIK.
– Det var fyra fantasiska säsonger, säger han.
Likväl var det ofta turbulent.
Det började med en riktig kris. Efter tolv omgångar hade AIK bara skrapat ihop fyra poäng och sladdade långt ner i tabellen.
– Jag kom från Umeå och Skellefteå var en stormakt då man tagit SM-guld bara ett par år tidigare. Nu låg vi sist i tabellen och det var kris på riktigt. För att kunna förstå den situation vi var i som måste man själv ha upplevt den, säger Slettvoll.
Nytt grundspel
Till den här säsongen hade Slettvoll ändrat grundspelet i AIK, delvis beroende på en ny icing-regel. Detta blev svårare än förväntat, det krävdes ett nytt tankesätt och en annan attityd. Ja, det blev en förändring av hela tankekulturen.
Genom samarbete och samsyn vände AIK förlusttrenden efter ett tag.
– Jag skickade ut en enkät på 35 frågor till spelarna som de skulle svara på skriftligt. Svaren skulle vara anonyma eftersom jag ville att alla skulle vara ärliga. Det skulle vara högt i tak och alla skulle ha trygghet att säga vad man tyckte.
Efter spel i kvalserien räddade sig AIK kvar i elitserien det året.
Säsongen efter var AIK en segermaskin och var obesegrade efter tio omgångar. Till slut vann man också serien.
– Vi skördade frukterna från den spelidé vi började med året innan. När jag sedan blev tränare i Lugano i Schweiz några år senare så tog jag med mig spelsättet som vi utvecklat i Skellefteå. Där nere var det rena djungelhockeyn när jag kom dit.
Konflikt med media
Trots framgångarna låg Slettvoll i konflikt med lokalmedia och inte minst då med en av Norrans sportjournalister.
Två dagar efter premiärsegern säsongen 1980/1981 – där AIK vann hemma mot regerande mästarna Brynäs – skrev John Slettvoll en insändare i Norran där han gick till våldsam attack mot Norrans dåvarande hockeykrönikör Åke ”Fotrex” Forsberg.
Insändaren var skriven på vers och Slettvoll medger idag att han avsiktligt använde ett väldigt grovt språk.
– Det hade pågått väldigt negativa skriverier mot mig en hel säsong innan, och det fick jag tåla när vi var ett bottenlag. Men när personangreppen mot mig fortsatte även året efter så bestämde mig för att svara med samma mynt. Jag använde samma grova språk som riktats mot mig i tidningen och syftet var att få ett slut på allting.
Slettvoll hävdar att han inte skrev insändaren för att skydda sig själv.
– Jag har alltid varit beredd att gå väldigt långt för att vinna hockeymatcher. Nu såg jag att det fanns spelare i vårt lag som påverkades av de här skriverierna och det fanns därför en risk att våra resultat skulle påverkas på ett negativt sätt. Det var enda skälet till att jag gick ut och skrev själv i Norran.
Ekonomiska problem
Slettvoll stannade ytterligare två säsonger i AIK innan han drog vidare till Schweiz.
X 1981/82 slutade man femma och var en poäng från slutspel.
X 1982/83 kom man på åttonde plats och var hela 16 poäng till slutspel.
– Vi gjorde ändå en bra prestation sista året. Det var ekonominska problem i klubben och vi hade ett helt nytt lag där sammanlagt sju spelare från CRIF plockades upp till träningarna.
Tackade nej
1985 var Slettvoll beredd att hoppa in på kort varsel då Skellefteå gjort en svag säsong och hamnat i kvalserien. Men det blev bara en träning och en träningsmatch. Sedan tackade han nej till uppdraget.
– Jag svartmålades i media igen efter bara en träning. Det framställdes som att jag självmant kommit hem från Schweiz för att ta över AIK igen, men i själva verket var det AIK som ringde och övertalade mig att komma. I det läget krävde jag att AIK-styret skulle gå ut i massmedia och förklara hur allting låg till. Men det gjordes inte av någon anledning och därför tog mig inte an leda laget i kvalserien.
Avslutningsvis kan nämnas att det var John Slettvoll som införde eftermiddagsträningar i AIK. Han såg det socialt värdet i det att spelarna skulle få mer tid med familjen på matchfria dagar.
– Det här var en annan tid. Många spelare hade ju vanliga jobb vid sidan om hockeyn. Jag fick igenom att vi skulle börja träna på eftermiddagarna så spelarna skulle få möjlighet att umgås med familjen sedan de ätit middag.