Jimmie Ericsson.
Jimmie står utanför omklädningsrummet och snackar med pappa Sven som kommit från Norrköping för att se matchen.
Jag gratulerar till en bra match men Jimmie ser mig i ögonen och säger:
– Jag tycker inte den var så bra. Vi spelar för spretigt i defensiven. Vi möter inte upp Linköping som vi ska under perioder av matchen.
Men första perioden var väl bra i alla fall?
– Visst, vi får bra utdelning. Och vi vinner kampen framför kassen. Det är det vi gör mål på några gånger.
Jimmie var själv väldigt aktiv. Spelade fram till Jocke Lindströms 2–0 på ett snyggt sätt. Skymde framför mål på Petter Emanuelssons 3–0 där han också fick ett andraassist.
Till slut kom också det efterlängtade målet. Psykologiskt viktiga 4–1 där Jimmie pricksköt in i krysset.
– Visst var det skönt att äntligen sätta dit den.
Det såg ut som att Linköping trodde att den gick genom nätet?
– Precis, det var därför det blev videogranskning. Men jag var och kollade nätet med målvakten och inte var det något hål i det. Så jag visste vad jag skulle säga om målet blev bortdömt …
En annan som spräckte sin målnolla var Joakim Lindström.
Fast Jockes svit utan mål var bara 14 matcher.
– Skönt att få sätta dit den. Då är det slutsnackat om det i alla fall, säger han med ett leende.
Du fick avstå från Tre Kronor, din kommentar?
– Ett bra beslut av läkarna och coacherna. Hade jag fått bestämma själv hade jag varit med. Men nu fick jag vila och det var rätt beslut.
