Tar ont. Gustaf Lindvalls ansiktsuttryck säger det mesta om hur det känns att möta Jimmie Ericsson i kamp framför målet. Foto: Roger Lindström.
På något sätt karakteriserar det Jimmie Ericssons hela attityd till idrotten.
Därför var min första fråga när vi träffas i spelargången efter måndagens träning rent av lite korkad.
Är OS det största du varit med om som ishockeyspelare?
– Nej, svarar Jimmie direkt och ger mig ett ögonkast som inte kan missförstås.
– Det är mycket större att vara med och vinna ett mästerskap. Jag tänker då på VM, SM och även titeln i KHL. Ett silver är inte lika mycket värt.
Finalförlust
För när Jimmie Ericsson fanns med i OS i Sotji 2014 gick visserligen Tre Kronor till final. Men där tog det stopp mot Kanada, 0–3.
Samtidigt påpekar Jimmie.
– OS är så stort när det gäller allt runtomkring. Där finns det inget att jämföra med.
Idag tas den svenska truppen ut. Tre AIK:are är högaktuella, tänker på The Olympic Line med Joakim Lindström, Pär Lindholm och Oscar Möller.
Orsaken till det är förstås att den här gången finns det inga spelare från NHL med.
Tycker du att det sänker värdet på OS?
– Nej, OS kommer alltid att vara lika stort. Däremot kan det för sporten ishockey vara en besvikelse att det allra bästa inte får vara med.
Har du något gott råd till dina klubbkompisar om de blir uttagna?
– Att göra sitt bästa och se till att de har roligt.
Dopningsavstängning
För Tre Kronor såg det länge ut att bli en stor framgång för laget.
Men bara några timmar för finalen mot Kanada kom beskedet att Nicklas Bäckström var avstängd på grund av dopning.
Den allergimedicin han tagit gav utslag och det var naturligtvis rätt att stänga av Bäckström. Men samtidigt känns det lite suspekt med tanke på all information om ryskt fusk i samband med testerna som framkommit på senare tid.
Kunde ni komma över det här beskedet innan matchstart?
– Bäckström är ju en riktigt bra spelare så det var synd att han inte kunde vara med. Men jag kan lova att ingen tänkte på det när vi klev ut på isen.
Hur var det förresten att stå där som förste tekare i en OS-final?
– Det tänkte jag faktiskt inte på. Men det är många som påmint mig om det efteråt.
Speciellt med OS-byn
När det gäller själva OS var det också en upplevelse.
– Det är lite speciellt med hela OS-byn där alla idrottare bor. Visst snackar man mest inom laget men det fanns också tid att prata med andra idrottare.
– Vi var också och såg en hel del annan idrott. Stafettgulden på skidor var var en stor upplevelse. Jag var också på damhockey och flera curlingmatcher.
Kan curling vara en sport för dig när du slutar med hockeyn om så där tio år?
– Ha, ha, nej, jag har svårt att tänka mig det.
Jimmie fick också besök av familjen i OS-byn och det är också något han upplevde som mycket positivt.
OS kommer alltid att vara lika stort. Däremot kan det för sporten ishockey vara en besvikelse att det allra bästa inte får vara med.