Enligt den statistik som nyhetsbyrån Siren sammanställt fanns det förra året sex ishallar i Skellefteå kommun. Det resulterar i en delad fjärdeplats på listan som toppas av Göteborg med elva ishallar, följt av Stockholm med tio och Malmö med sju ishallar.
Om man istället slår ut antalet ishallar per barn, alltså per 10 000 invånare i åldrarna 0–18 år, så ligger Malå högst följt av Övertorneå, Lindesberg, Jokkmokk och Norsjö.
– Det är uppenbart att kommunerna tycker att det är viktigt, eftersom det finns över 300 ishallar i landet. Issporter har en stark tradition i Sverige, säger Nils-Olof Zethrin, expert på idrott och fritid på Sveriges kommuner och landsting (SKL), till Nyhetsbyrån Siren.
När det gäller tillgång till idrottsanläggningar måste kommunerna enligt Nils-Olof Zethrin ha en klar dialog med klubbarna på orten.
– De som håller på med issporter kan nog tycka att det är brist på hallar, eftersom det är träningsintensiva sporter. Finns det ett framgångsrikt elitlag på orten kan ju det inverka och göra att det är svårare att få tider.
Statistiken bygger på siffror från SCB och SKL:s anläggningsenkät. Uppgifter för 128 av landets kommuner saknas.
