2008 satt en 18-årig tjej hemma i soffan och tittade på OS i Peking på tv:n. Där och då bestämde sig Elin Johansson för att hon själv skulle tävla i Rio 2016. Nu är hon här.
Läs mer: ”En jäkla tuff viktklass där vad som helst kan hända”
Det har gått fyra år sedan hon senast klev upp på mattan i OS. Fyra år sedan hon låg gråtande av besvikelse efter förlusten mot Carmen Morton i kvartsfinalen och inte ville prata med någon. Då, vid OS i London, var det en nervös ung tjej som representerade Sverige i – 67 kilosklassen. I dag är allt annorlunda.
Läs mer: TV: ”Nu sitter jag här precis där jag ska vara och lever drömmen”
– Jag har en helt annan inställning nu. Jag är laddad, men samtidigt har jag en mer mogen inställning och ser ett liv efter OS också. Detta behöver inte vara slutet, det är inte på liv och död, säger Elin Johansson och slår sig ner i fåtöljen på hotellet ett stenkast från OS-byn, där hon bor med de andra atleterna.
”Niklas ger mig energi”
Tränaren och sambon Niklas Andersson finns också på plats i Rio, vilket är ett stort stöd för Elin.
Läs mer: Allt du behöver veta - häng med i Norrans taekwondoskola
– Vi hörs varje dag och stämmer av läget och ger varann energi. Vi försöker peppa varann så mycket som möjligt, trots att vi inte kan träffas så ofta när jag bor i OS-byn och han utanför, berättar Elin.
– Men jag vet att han kommer att vara där på fredag och jag kommer att höra honom från läktaren, hela vägen kommer han att vara med mig.
Rankad tvåa
Livet i OS-byn består till stor del av vila, lättare träning och samtal med andra i den svenska OS-truppen.
– Det slog mig vid frukosten häromdagen att alla som bor här i OS-byn bär på en historia. All har uppnått något bara genom att de tagit sig så här långt. Det är häftigt.
Elin Johansson är rankad tvåa i världen och inleder OS idag klockan 16.00 svensk tid. För motståndet står Nigora Tursunkulova från Uzbekistan, som är seedad som femtonde tjej i OS.
– Jag har aldrig mött henne tidigare, vilket ger mig en skön känsla. Jag kan lättare fokusera på min egen prestation och taktik. Tanken är att aldrig underskatta, utan jag går in i varje match som om det vore världsettan jag ställs mot, säger Elin.
Vill möta världsettan
Tidigare var Elin rankad etta i världen, men under våren gick fransyskan Haby Niare om på världsrankingen och petade ned Elin till en andraplats.
– Det är klart det är roligare att vara rankad etta, men samtidigt känns det jätteskönt att ligga tvåa. Jag tror det hade varit en helt annan press annars, alla vill ju slå världsettan. Drömmen skulle vara att få möta fransyskan i en final.
Utanför fönstret har det börjat blåsa och palmerna vajar i den kraftiga vinden. Vi tar en promenad förbi Riocentro, där träningsanläggningen för taekwondon ligger. Tävlingen kommer att avgöras inne i olympiska parken, i Carioca arena 3.
– Jag har inte varit inne i tävlingsarenan ännu, det har mer blivit att man håller sig i OS-byn och följer tävlingarna på tv. Det är lite det som är tanken med OS-byn, att skapa en gruppkänsla, berättar Elin, som under veckan gjort sitt bästa för att få ihop en svensk trupp som kan ersätta familjen på läktaren under tävlingen.
Familjen hemma
Hemma i Sverige finns mamma Anneli Djärv och pappa Jan Johansson, som Elin har kontakt med varje dag, samt syskon och syskonbarn.
– Jag får mycket energi av dem, det här är en upplevelse för hela familjen. Det känns faktiskt ganska skönt att de inte är här på plats nu när jag bor i OS-byn, det hade bara varit jobbigt att inte få träffa dem.
Förutom familjens stöd har Elin också daglig kontakt med vännerna i taekwondoklubben Soo Shim
Har det varit värt allt slit?
– Ja det har det verkligen varit. Jag njuter nu och försöker ta till vara på tiden och tänka på allt man gjort, alla beslut man tagit, alla träningar, alla kvällar man suttit hemma när kompisarna gått ut. Det är så värt det.
Vi har nått fram till OS-byn, där den svenska truppen bor i ett av de höga husen bakom stängslet tillsammans med Danmark och Israel. Nästa gång vi ses kommer det att vara allvar.
– Förmodligen kommer jag att ha väldigt blandade känslor när jag ska gå ut på mattan, det är jag beredd på, och jag vet med säkerhet att det kommer kittla i magen av nervositet, säger Elin.
Hur stort känns det för dig att få vara med här på OS och tävla?
– Det finns inga ord. Fram till dagens datum kommer detta att vara det absolut största jag varit med om. Jag är precis där jag ska vara!
Alla träningar, alla kvällar man suttit hemma när kompisarna gått ut. Det är så värt det.