Senast Mattias Ritola spelade ett slutspel, det var under våren 2012. Han hade just kommit hem från NHL för att spela i Modo.
– Då åkte vi mot Skellefteå – 4–2. De var ruskigt bra, vi hade inte så mycket att säga till om, minns han.
Nu är han dock på andra sidan – och det känns något mer angenämt.
– Det känns bra. Första gången man är med är i ett slutspel och har verkligen chansen att vinna, så det ska bli otroligt kul.
Hur ser dina förväntningar ut inför kvartsfinalen?
– Att vi ska komma ut och direkt visa var skåpet ska stå.
Är du en slutspelslirare?
– Jo, det är jag väl. Jag är väl kanske som bäst när jag är riktigt grinig, så det ska bli kul att bli grinig de här månaderna, säger Ritola och ler stort, för att sedan förklara hur det hela tar sig uttryck på isen:
– Jag är inne i det mesta. Går mer på mål än jag gör vanligtvis. Jag tar det där lilla extra steget.
Det sista steget när det kommer fysiken tycks också nu ha kommit, efter att ha jobbat sig tillbaka från en svår knäskada i slutet av förra säsongen.
– Det har gått lite upp och ner, absolut. Det var tungt att komma hit med den skada jag hade, jag har fått kriga lite med Thomson. Men nu känner man att det verkligen har varit värt det. Det känns kanon att gå in i slutspelet. Det känns verkligen att jag har träffat rätt nu.
Mattias Ritolas relation till Star Wars är obefintlig.
– Jag har inte sett Star Wars över huvud taget – så vi får se vad vi ska koka ihop. Det såg rätt så bra ut på bilderna.
– Jag är inte så mycket för science fiction över huvud taget. Den enda science fiction som jag har sett är Avatar – då trodde jag att jag var i den blåa världen till slut.
Men ingen längtan ut i rymden?
– Nej, verkligen inte. Nej, det funkar bara inte. Jag ser mest komedier. Sen har man väl sett de klassikerna som man ska se.
Men Star Wars är inte en av dessa?!
– Nej – men jag vet inte ens om man kan se det som en klassiker. Nej, det funkar inte. Folk säger det är bra – så man kanske ska ge det en chans?