Foto: PETTER ARVIDSON.
Idag går den olympiska turneringen i ishockey igång. För första gången i OS-historien så finns tre spelare från Skellefteå AIK med i truppen.
Än mer otroligt är det att de faktiskt bildar en enhet, en kedja med bara Skelleftespelare.
Historiskt naturligtvis och de tre spelarna vill skriva mer historia.
Men de är också tre spelare som inte trodde att det skulle bli något spel i OS, alla på olika sätt.
Den mest okända spelaren från Skellefteå AIK är Pär Lindholm som det senaste året kommit fram som en komet i svensk hockey. För fem år sedan jobbade han som telefonförsäljare och lirade hockey i division I. Nu ställs Lindholm mot spelare som Pavel Datsyuk och Ilya Kovalchuk i världens största idrottsevent. Att han spelar OS-hockey idag är lite av en Åshöjdenhistoria.
– Det är faktiskt inte så att jag tänker mycket på det. Just nu är det bara kul att vara här och man vill försöka bidra så mycket som möjligt, säger Lindholm.
För Joakim Lindström har också OS varit långt bort. Lindström hade egentligen valt att sluta spela i Tre Kronor, men erkänner att möjligheten att spela OS var anledningen till att han tackade ja igen.
– Jag fick ju en förfrågan om att vara med i en OS-satsning och när det kändes bra redan tidigt på säsongen så kände jag att jag ville vara med. Det känns verkligen roligt att få vara här och representera Sverige i ett OS, säger Lindström.
Frågan är nu om Lindström gör sina sista landskamper i Peyongchang.
– Det får vi se. Det beror väl lite på hur det går, men det känns roligt att vara med i landslaget just nu.
Oscar Möller är den tredje länken i vad som kallas "Olympic Line". Den enda Skellefteå AIK-spelaren i truppen som inte har en lokal moderklubb. En Spångakille som tog en annorlunda väg via juniorligan i Kanada, tillbaka till Sverige, men inte till Stockholm, utan till norra Norrland. Inte heller Möller trodde att det skulle bli OS, inte förrän NHL sa nej till turneringen.
– När beskedet kom kanske jag kände direkt att man skulle få en möjlighet att spela OS. Jag tänkte att om jag skulle få en bra höst så kanske man skulle få chansen, säger Möller
För ett år sedan så hade dessutom Möller ett uppehåll då hans fru Charlotte drabbats av en tumör i hjärnan. Då var hockeyn långt borta.
– För ett år sedan, med allt som hände med Charlotte, så hade jag inte ens ishockey i huvudet. Det har varit ett intressant år kan man säga. Nu är man på plats och det känns väldigt kul.
Ni i Olympic Line är de enda aktiva från Skellefteå i Peyongchang. Hur känns det för en Stockholmskille att vara med och bära Skellefteås ära på axlarna?
– Det är ju lite roligt. Jättekul att få göra det med två killar från laget också.
När Norran får tag på trion så har de just varit iväg och sett sprintkvalet.
– Vi var på plats och såg Stina Nilsson och de andra. Det var kul. Jag ville gärna se längdskidorna innan jag åkte hit, säger Lindholm.
– Det var mycket folk där och det är kul att kunna se något annat också. Idag var det den dagen det passade bäst, säger Möller.
– Jag tänkte innan vi åkte hit att längdskidor var det jag ville se. Man har sett på tv tidigare men tänkt att det borde gå fortare än på tv, och det gjorde det. De åkte jäkligt fort, säger Lindström med ett skratt.
Killarna bor dessutom tillsammans i samma lägenhet. Det är tre AIK:are och en gammal Luleback som bor ihop.
– Japp, vi bor med "Frallan" (Johan Fransson), säger Möller och fortsätter:
– Det är ju nybyggda lägenheter så det är nytt och fräscht, men det finns så mycket annat att göra här så man häger inte här så mycket, säger Möller.
Vem bestämmer egentligen i lägenheten?
– Det är ingen, det finns inte så mycket att göra här. Vi har inget kök, ingen soffa och ingen tv, så det är sängen som gäller när man är här, säger Lindholm.
– Det är jag som bestämmer här. De andra kan bara drömma om det, säger Lindström med ett skratt.
De tre olika spelarna har tre olika bakgrunder, men de har samma mål. Det hymlar inte med att det är guld de vill ha.
– Det är klart att vi går för guld, det tror jag alla som är här gör, säger Lindholm.
– Jag håller med. Det är därför vi åkt hit, säger Möller.
– Det är klart att vi gör det. Men många andra vill ha det där guldet, säger Lindström som har bra koll på motståndet.
– Det är ju en hel del spelare man spelat med och mot. Jag tror det är fyra spelare i Kanada som jag spelat med och det ryska laget består ju till stor del av SKA St Petersburg där jag spelade för två säsonger sedan. Så det är många ansikten man känner igen. Man har ju spelat och tränat med och mot många så man känner ju till hur det spelar.
Alla tre är överens om att det är väldigt stort att vara med i OS.
– Vi har varit runt i OS-byn och det är väldigt många idrottare här. Man känner att det är något speciellt, säger Lindholm.
– Man springer på många toppatleter här, säger Möller.
Några som du till och med blivit "starstrucked" av?
– Nä, inga förutom Pär och Jocke, säger Möller och skrattar.
Lindström har, precis som Möller, spelat i VM, NHL och KHL. Frågan är om det här är det största han varit med om.
– Det är klart att det här är väldigt stort. Men sedan beror det lite på hur det går också. Det är trots allt prestationen det i slutändan handlar om. Och att få dela det med sina kedjekompisar och två av sina vänner gör det ännu mer roligt, säger Lindström.
Foto: SIMON HASTEGÅRD.