Hemkomsten till Skellefteå AIK. Tusentals hade mitt i natten samlats utanför för arenan för att ta emot sina hjältar.
Idag är det alltså exakt tio år sedan den historiska matchen i Nobelhallen i Karlskoga.
Skellefteå AIK hade den här säsongen inlett kvalserien med förlust (3–5) borta Leksand där man efter en svag förstaperiod hamnade i en alltför stor uppförsbacke mot ett lag från elitserien.
Men AIK tog snabb revansch två dagar senare då ett annat elitserielag – Södertälje – besegrades på hemmaplan med klara 5–2. En fullsatt Skellefteå Kraft Arena – som då betydde 5 200 åskådare – skapade en magisk fredagsstämning och lyfte AIK till att göra en av säsongens absolut bästa matcher.
Stärkta av den prestationen åkte Skellefteå till Malmö och tog tre poäng på bortaplan. Trots underläge 1–3 efter första perioden reste sig AIK och vann med 4–3.
Sedan fortsatte det 4–0-seger hemma mot Bofors, 3–0 borta mot Rögle, 4–1 hemma mot Leksand och 4–3 i nyckelmatchen borta mot Södertälje. I det läget hade Skellefteå sex raka trepoängare och toppade kvalserien.
Nu stoppades segertåget tillfälligt i åttonde omgången där AIK förlorade mot Malmö på hemmaplan med 1–2 – efteråt visade det sig att elitseriebiljetten hade säkrats redan då om AIK hade vunnit.
Tog inget för givet
Förutsättningarna inför den näst sista omgången i kvalserien var glasklara. Seger och tre poäng borta mot avsågade kvalseriejumbon Bofors skulle innebära att Skellefteå säkrat elitserieplatsen. Samtidigt var det ingen som tog något för givet – två år tidigare hade Skellefteå missat ett liknande läge då man efter två krampaktiga insatser missade två matchbollar och förlorat mot lag som inte hade något att spela för.
Den här gången rivstartade AIK och gick upp till en 3–0-ledning efter drygt fyra minuter sedan Daniel Branda, Libor Prochazka och Daniel Welser gjort mål.
Cirka 300 nedresta AIK–fans fanns på läktaren och jublade förstås.
Berg- och dalbana
Men trots den fina starten för AIK blev matchen rena berg- och dalbanan. Bofors reducerade till 2–3 i första perioden och AIK-målvakten Andreas Hadelöv var tvungen att rädda en straff för att inte hemmalaget skulle kvittera.
I andra perioden kopplade AIK ett rejält grepp igen efter att kaptenen Magnus Wernblom gjort 2–4 i powerplay. North Power sjöng på läktaren och i det läget kändes det väldigt nära.
Det var dock långt ifrån över. Bofors reducerade till 3–4 slutet av andra perioden och redan i första bytet i tredje perioden small det. Borfors kvitterade till 4–4 efter att AIK uppträtt passivt i egen zon. Den klara ledningen från inledningen av matchen var helt plötsligt uppäten.
Sedan blev det några nervkittlande minuter då lagen bytte chanser med varandra.
Harkins hittade Öberg
Avgörandet mot i mitten av den tredje perioden då AIK fick chansen i powerplay. I spel fyra mot tre fiskade Brett Harklns upp en sargretur efter ett skott från Johan Åkerman. Med en passning bakom ryggen lyckades Harkins hitta Fredrik Öberg som dundrade in 5–4 – stolpe in – för AIK.
Därefter kunde inget stoppa AIK. Fredrik Krekula ökade på till 6–4 efter att tryckt in en retur efter 13.42. Bara ett par minuter senare höll sig Krekula framme igen och styrde in 7–4. Då var det avgjort och på läktaren skanderade de nedresta AIK-fansen – "Vi är tillbaka!"
– Jag vill bara skrika rakt ut. Vi har slitit så fruktansvärt. Alla är så värda det här – inte minst fansen, sade Fredrik Krekula när Norrans utsända intervjuade honom efter matchen.
Glädjehav
Johan Åkerman hade svårt att hålla tillbaka tårarna när han blickade ut mot glädjehavet på isen efter matchen.
– Det här är det absolut största jag har varit med om, sade Åkerman.
AIK-kaptenen Magnus Wernblom skrek ut sin glädje när Norran intervjuade honom. Men han gav också en snabbanalys av matchen:
– Vi var förbannade på oss själva för att vi var pojklagsmässiga i första perioden. Men vi gav oss fan på att gå in och visa något bättre. Jag är inte förvånad, hela säsongen har vi visat vad vi kan när vi har behövt det som mest.
En som uppträdde lugnt och samlat mitt i euforin var Skellefteå AIK:s klubbdirektör Pea Israelsson. Till Norran sade han en stund efter matchen:
– Jag har ju varit med i några år nu. Det här har nog inte riktigt gått in för mig ännu. Men vi har haft ett fantastiskt stöd av en hel bygd under alla år utanför elitserien. Det här betyder hur mycket som helst för hur många som helst.
Poliseskort
Jublet och segersångerna i Nobelhallen ville aldrig ta slut denna historiska kväll, men någon timme efter slutsignalen påbörjade AIK-laget hemresan till Skellefteå.
Vid 01-tiden på natten landade det specialchartrade planet i Skellefteå. Polisen ville inte ha någon folksamling ute på flygplatsen i samband med hemkomsten utan skickade tillbaka alla bilar med fans till stan igen.
Från Skellefteå flygplats fick AIK:s spelarbuss poliseskort och när bussen anlände till arenan klockan 01.44 på natten möttes spelarna av ett hav med supportrar som stått där och väntat i snöstormen.
En provisorisk scen spikades ihop utanför arenan där vice ordförande Anders Hettiger gjorde intervjuer med flera av hjältarna.
– Det är ju Sergels Torg-känsla över det här, sade Johan Åkerman om glädjekaoset.
Några AIK-fans hade tillverkat en skylt där det stod "KREKULA TILL VM". Och efter att tränaren Tommy Samuelsson intervjuats skanderade den stora folkmassan: "Vi vill ha Tommy kvar".
Kommer alltid att minnas
En timme senare fortsatte AIK-spelarnas natt med segerbankett på Station 8. Dagen efter hyllades alla spelare på Möjligheternas Torg. Enligt uppskattningar från polis och arrangör var det cirka 10 000 personer som kom till torget och ville hylla hjältarna.
I Jonas Fahlmans bok "Vägen till tillbaka – för Skellefteå AIK" berättar tränaren Tommy Samuelsson om sina minnen från den här kvällen:
– Av allt som hände efter matchen minns jag mest när vi kom hem med flyget mitt i natten och tvåtusen människor stod i snöovädret utanför hallen och väntade på oss. Under resans gång hade jag förstått att det vi gjorde berörde många, men först i den stunden förstod jag fullt ut vad det här betydde. Det här var lika stort för folk runt om som för alla i klubben.
– Du har en egen tillfredsställelse som grupp, som lag, som individ. Men att få vara med och glädja så många på en och samma gång, att kunna ge tillbaka något till alla som stöttar och ger kritik, bryr sig, känns fantastiskt. Alla glada ansikten under hela veckan efter att vi gått upp kommer jag alltid att minnas.
