Det var vid 14 års ålder som John valde att bli målvakt fullt ut.
En säsong innehåller tusentals olika historier. Vissa av dem sker mer eller mindre av en slump eller på grund av flera rätt så märkliga faktorer. John Westermarks debut i Sveriges bästa hockeyliga är en sådan. Den spelade dessutom mot rivalen Luleå och helt utan publik på läktaren. De var de sista skären innan coronaviruset lamslog en hel sportvärld.
Men vi börjar med att få en bättre bild av vem John Westermark är. En hockeytokig pojk uppväxt i Sandberg, 7 km utanför Boliden, och i en stor familj med totalt fem barn. John är yngst av syskonen vilket präglade hans barndom.
– Jag var ofta ute och spelade hockey på gården med två av storebröderna. Det var inte alltid lätt då det var jag som fick gå ut och skotta gården, ställa i ordning lampan och målen. Sen fick jag vara målvakt i nån gammal och sliten utrustning, och när de sköt utanför var det jag som fick plumsa ut i djupsnön och hämta tennisbollarna, säger John med ett leende.
Målvaktsintresset kom tidigt. Men det var först vid 14 års ålder som han permanent blev burväktare hemma i moderklubben Boliden FFI. Förutom drömmen att spela i NHL – som John säger att alla hockeytokiga barn har – så har han alltid sett upp till Skellefteå AIK.
– Jag minns att man kunde få köa en timme utanför hallen för att få komma in. Och jag har stått där och skrikit på ståplats många gånger, säger han och minns tillbaka med värme.
Det John inte visste när han drillades av sina bröder ute i vinterkylan var att han en dag skulle stå där. Som burväktare i Skellefteå AIK:s målbur. I SHL dessutom.
Men vägen till debuten har varit krokig.
– Från början så spelade jag för att det var roligt. Jag tänkte inte så mycket på hur långt man skulle komma eller så, och jag var inte heller särskilt bra när jag var yngre. Det var väl för cirka sex år sedan som jag tog det allt mer på allvar och började träna hårdare. Efter det tycker jag det är skoj att gå till gymmet, säger John.
Debuten i division I skedde med Lejon 2015. Sedan dess har han varit en toppmålvakt i serien med stadiga siffror mellan 91–95 i räddningsprocent. Och för drygt ett år sedan, under säsongen 2018/19, kom den otippade vändningen i Westermarks karriär.
– Jag minns att Gustaf Lindvall blev skadad och helt plötsligt ville AIK att jag skulle lånas in. Det kom lite som en chock samtidigt som det var hur kul som helst. Det kändes bara konstigt att kliva in i omklädningsrummet med samma spelare som man sett upp till.
Den gången blev det dock inget framträdande i SHL. Som närmast var han en debut när Frölunda hade gjort fem mål på Mantas Armalis under den första perioden i Scandinavium.
Var du besviken att du inte fick chansen då?
– Nej, men det var väl när säsongen var slut som man tänkte att det var då man hade chansen att få göra debut. Att det var en match där det inte fanns något att förlora att slänga in mig.
I sin andra säsong i AIK fick han äntligen chansen i SHL. Men debuten skedde inför tomma läktare.
Det Westermark inte visste då, eller för delen trodde på, var att chansen skulle dyka upp säsongen därpå. Den här gången lånades han in från Piteå för att stötta upp som tredjemålvakt i AIK under säsongens slutskede.
– Nu kunde jag njuta av det mer. Första säsongen var allt så speciellt, nu hade man koll på hur det funkade med resor och allt sånt. Det var skönt.
Debuten skulle också komma. Men den skedde lite av en slump då Gustaf Lindvall ådrog sig en skada under straffläggningen i näst sista omgången. Dagen därpå insjuknade Mantas Armalis.
Hur var det att få beskedet att du skulle stå?
– Jag minns att tränarna sa till mig dagen innan matchen, att om Mantas inte blir frisk så är det du som står. Det var givetvis speciellt, något man drömt om. Samtidigt var det ju ovissa tider, allt gick snabbt då och ingen visste ens om det skulle spelas en sista omgång eller inte, säger John.
Men den blev av. Även debuten. Men den skedde som sagt under en minst sagt speciell och historisk afton. En helt utan publik – något vi helst inte vill uppleva igen.
– Det var ju givetvis märkligt och annorlunda. Samtidigt märkte jag inte av det alls när spelet var igång. Sen så när man spelar i division I så är man ju inte van med jättemycket publik, säger John och skrattar.
AIK föll dock med 0–3 efter att sista målet kom i tom bur. Westermark gjorde dock en finfin SHL-debut med 23 räddningar och 92 i räddningsprocent.
– Det gick väl helt okej. Men jag hatar att förlora så det svider fortfarande. Särskilt då vi mötte Luleå.
Det var fyra målvakter som vaktade AIK:s kasse under säsongen, du hade näst bäst statistik efter Lindvall, vad säger du om det?
– Att det är roligt. Men vi kan väl låta bli och skriva att jag bara stod i en match, säger han och skrattar gott.
23 räddningar och 92 i räddningsprocent. Westermarks SHL-debut borta mot Luleå blev en mindre succé.
Direkt efter säsongens slut återgick Westermark till sitt heltidsjobb som lastbilschaufför medan de andra heltidsproffsen i AIK får jobba med att försäsongsträna.
Vad är målet med nästa säsong?
– Som alltid att spela så högt upp som möjligt. Samtidigt så trivdes jag bra i Piteå och pratar med dem. Så vi får se vad som händer.
Och rätt som det är dyker han väl upp i Skellefteå AIK igen.
– Ja, det är ett tydligt vårtecken att jag glider in där, säger John och skrattar gott igen.