Ylber Gubetini har axlat ansvaret mellan Skellefteå FF:s stolpar.
Allsvenska IFK Norrköping har tillsammans med farmaklubben Sylvia ett gott rykte när det kommer till klubbens förmåga att utveckla unga spelare. Och det var där, i Peking, som Skellefteå FF:s förstemålis och Linköpingskillen Ylber Gubetini startade sin karriär.
Senast spelade han i Motala, men kände att det var någonting som lockade uppe i Skellefteå. Men inte det kalla vädret dock.
– Ja, alltså att det var kallt här uppe i Norrland visste jag ju. Men inte att det var så här kallt, haha. Fast när jag kom hit och provtränade kändes det som om jag redan var inne i laget, det blev varmt liksom. Så bra stämning.
Gubetini hade innan beslutet föll på FF varit runt och hälsat på hos bland annat Husqvarna i Jönköping och även haft samtal om förlängning med Motala. Men känslan i FF:s omklädningsrum och stämningen i truppen var så pass bra att han ville komma tillbaka.
– Det kändes väldigt seriöst här. Just därför lockade det att flytta hit. Det var egentligen ett enkelt beslut fast det var så långt hemifrån. FF var det bästa alternativet för mig.
Hans moderklubb är HBK i hemstaden Linköping. Men det var först när han började spela och träna i Norrköping som han hittade sin målvaktsstil.
– Jag lärde mig mycket i IFK då man verkligen lever med fotbollen hela tiden. Och jag har bara goda minnen därifrån och den klubben blev som mitt andra hem. Lite samma som här i FF, trivdes jättebra. Eller här trivs jag jättebra.
I en äldre artikel på Sylvias hemsida från när Gubetini presenterades som ny målvakt går det att läsa att han gått i pappas och storebrors fotspår, då även de varit målvakter. Dock är Gubetini tveksam till om pappas cv verkligen stämmer.
– Öhm, farsan säger att han varit målvakt, men det är inget jag vet till 100 procent, haha. Men jag får väl tro på honom. Brorsan däremot vet jag var målvakt när han var barn, innan han blev back. Men jag var den enda som följde målvaktsspåret hela vägen. Blev så för att jag alltid gjort samma saker som brorsan gjort.
Storebror jobbar dock i dag som idrottslärare och Gubetini trivs bra med sitt spel i division II. Men att stå där han är nu står är inte uppskrivet som slutgiltigt mål i karriären. Som många andra unga och lovande spelare vill han framåt och uppåt.
– Jag vill kunna leva på fotbollen och ha det som vardagsjobb. Just nu jobbar jag för just FF:s förening tillsammans med Erik Altin på Västerbottens Fotbollsförbund och vi hjälper folk in i föreningslivet. Och egentligen är jag inte supersocial som person, men jag utvecklas hela tiden när jag tar kontakt med personer jag inte känner sen tidigare. Så allt är lite nytt här uppe, men det är kul.
Sedan FF:s uttåg ur division I har laget nästa helt och hållet bytts ut. Nytt år, nya tag. Och starten i division II har börjat väldigt bra.
– I tre av fem matcher har vi hållit nollan, så det säger väl ganska mycket. Vårt försvar har varit väldigt bra och just nu är vi nöjda med två raka vinster. Sen känns min form också bra. Allt hårt arbete vill lagt ner på träningarna lönar sig verkligen.
Härnäst möter FF Sandvik på bortaplan på lördag.
