Det var en samlad, men lite känslosam Skellefteförare efter att sista racet var kört. Robert Dahlgren var återigen så nära. Men ändå så långt borta. Han var drygt en sekund från förstaplatsen i andra racet, som vanns av Mattias Andersson.
– Jag hade behövt ett varv till, men det gick inte. Jag gav det jag hade. Jag gick all in.
Richard Göransson var taktisk och tog inga risker. Han höll sin andraplats i första racet och kämpade sig till en fjärdeplats i andra racet.
Dahlgren hade behövt vinna, men det var en tuff uppgift då han startade först på nionde plats. I första racet startade han åtta efter det förödande strömfelet.
Chansen fanns
Trots skapade Dahlgren nerv fram till målgången i andra racet, där han även körde om Göransson. Det var 13 poäng som upp för Dahlgren, som körde för allt vad bilen och däcken höll.
– Det var tufft läge att starta nia och bakom Richard. Jag skulle försöka och jag gick all in. Jag lovade att göra det och gjorde det. Det räckte inte. Tungt.
Dahlgren var mer eller mindre lika nära 2010, men föll även då mot just Göransson. Då avgjordes också mästerskapet i sista stund.
Andraplatsen var Skellefteåförarens fjärde och en av de mest smärtsamma.
– Du vinner på placering inte bara på att vara snabbast. Men jag tycker att jag var snabbast. Det är nog en förbannelse över det här.
Mitt i all besvikelse – finns det något att ta med sig?
– Supermycket. Tycker att jag har varit snabbast under säsongen, men har inte haft stolpe in tillräckligt många gånger.
Göransson vann för femte gången och Dahlgren var stor i förlusten tunga stund.
– Jag får ändå gratulera honom till en bra säsong.
Vad händer nu?
– Nu ska jag ta det lugnt, sen blir det att köra lite tester.
Jag får ändå gratulera honom till en bra säsong.