U 21 EM i Tjeckien kom att bli en av de stora höjdpunkterna 2015. Själv följde jag matcherna från TV-soffan och gladde mig över svenskarnas framgångar i gruppspelet. Seger mot Italien, förlust mot England och oavgjort mot Portugal innebar en andraplats i grupp B för Sverige och ju längre turneringen gick desto mer fick vi även se av de härliga profilerna i det unga landslaget, med John Guidetti i spetsen.
Laget, med spelare som Joseph Baffo, Ludwig Augustinsson, Abdullah Khalili och Isaac Kiese Thelin, är på många sätt en utmärkt symbol för det nya Sverige och den underbara sammanhållningen och inställningen gjorde att det omöjligt att inte ta detta härliga lag till sitt hjärta. Att de sedan även visade på planen att ”vi är här för att vinna” gjorde inte saken sämre, även om vissa motståndare gärna hånade svenskarna när tillfälle gavs. Men det fick de äta upp.
Efter en briljant semifinal mot Danmark, som slutade hela 4–1, väntade Portugal i finalen. Oddsen att svenskarna skulle kunna rubba portugiserna var små, men åter igen visade killarna en fantastisk lagmoral och matchen slutade 0–0. Efter strålande målvaktsspel av Patrik Carlgren kunde Sverige vinna straffläggningen med 4–3 och guldet var i hamn.
De underbara scener som utspelades den kvällen, då förbundskaptenen Håkan Ericson och det svenska laget stod i centrum, kommer jag aldrig att glömma. Inte heller tutandet som fyllde Stockholms gator den natten, eller trängseln i Kungsträdgården när vi, tillsammans med tusentals andra, fanns på plats för att hylla de blågula hjältarna vid hemkomsten till Sverige den 1 juli. Det kändes nästan som att resa 21 år tillbaka i tiden, till VM 1994, då Sverige grävde guld i USA. Och i sommar får vi se flera av våra nya fotbollshjältar spela tillsammans igen, eftersom Sverige kvalificerat sig till OS.
De underbara scener som utspelades den kvällen kommer jag aldrig att glömma.