Agnes Lindberg tog guld på tio kilometer vid SM-tävlingarna i Härnösand 1923. Sista SM-starten gjorde hon två år senare i Östersund, då blev det silver individuellt och guld i lag.
Norsjös skidhistoria inrymmer stora namn som Ernst Alm, Martin Lundström och Mauritz Brännström. Mindre känt är att flera av de skidåkare som tidigt satte Norsjö på kartan var kvinnor.
En av dem var Agnes Lindberg, yngre syster till den andre Vasaloppssegraren Oskar Lindberg. Hon föddes 1897 och växte upp under knappa förhållanden i en stor syskonskara i Björknäs.
Agnes Lindberg växte upp i Björknäs, Norsjö, och inspirerades förmodligen av storebror Oskar, som vann det andra Vasaloppet.
Barnen fick tidigt hjälpa till med olika sysslor och en dag när den då 14-åriga Agnes högg ved råkade hon hugga av en del av sin vänstra tumme. Det gjorde att hon under hela skidkarriären måste ha en specialgjord rem för att få grepp om staven.
Debut i Umeå
Agnes debuterade i Umespelen som 15-åring och 1920 ställde hon upp i SM för första gången. Det blev succé direkt, med en andraplats på tio kilometer.
Året därpå blev det en ny silvermedalj. Dessutom ingick Agnes, tillsammans med Signora Norén och Ellen Isaksson, i det Norsjölag som vann lagtävlingen.
Sedan kröntes karriären med ett SM-guld på tio kilometer vid SM i Härnösand 1923.
Det var nog hennes personlighet. Hon brydde sig inte om vad andra tyckte.
Förutom framgångarna var det en annan sak som stack ut med Agnes SM-deltagande: hon var den första kvinnan som tävlade i långbyxor.
Opassande
Det ansågs opassande och orsakade mycket tidningsskriverier. Kvinnor skulle ju bära kjol. Men redan vid nästa års SM åkte alla damer i långbyxor.
– Det var nog hennes personlighet. Hon brydde sig inte om vad andra tyckte, konstaterar Ethel Dahlberg, Heden, Norsjö, barnbarn till skidpionjären.
Ethel Dahlberg har en del fotografier av sin mormor Agnes Lindberg. Men skidkarriären pratade mormodern sällan om.
Hon var i 25-årsåldern när Agnes dog och minns sin mormor väl. Men för Ethel var Agnes just mormor, skidkarriären pratade hon nästan aldrig om.
– Hon var alltid på bra humör. Och så var det otroligt hur hon hann med allting, lagården och allt. Hon var som en vanlig mormor, hon vävde, sydde, stickade och bakade, berättar Ethel.
På Rännaren
Samtidigt fanns skidintresset kvar. Ethel minns hur hon följde med sin mormor när det var skidtävlingar på Rännaren på 50-talet.
Då hade Agnes alltid gratis inträde eftersom hon bar Stora Grabbars märke, ett litet märke i guld som hon fått för sina insatser i skidspåren.
Ethel minns även några pokaler på övervåningen, annars var det först när hon blev lite äldre som hon förstod hur duktig Agnes hade varit.
Agnes Lindberg 1964 med dottern Mattie och barnbarnet Ethel med barnbarnsbarnet Carina i famnen.
Men det är klart att hon är stolt över sin mormor, inte minst att hon vågade sticka ut och tävla i långbyxor:
– Hon var en pionjär på det viset. Hon måste ha varit himla tuff.
Förebilder
Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet, konstaterar att kvinnors klädsel alltid har varit ett problem inom idrotten. I vissa sporter mer än andra.
Enligt Jonny Hjelm behövs det fortfarande förebilder för tjejer som idrottar. Men visst var det svårare och viktigare att våga bryta normerna på Agnes Lindbergs tid:
– Det är inte lika riskabelt idag, när normen är att bryta normen.
Agnes Lindberg avled 1966, 69 år gammal.