När Norran kom på besök tränade bakre raden fr v Robin Holmström, Mattias Moström, Erik Burvall, Elin Sjögren, Malin Dahlberg, Niklas Sjögren. Främre raden fr v Christoffer Larsson, Adrian Fjellström, Vilmer Dahlberg.
En idrottsförening kan bildas på många sätt. För armbrytarklubben i Norsjö började allt vid fikabordet på Opus Bilprovning, när bröderna och arbetskamraterna Erik och Tommy Burvall satt och smidde planer.
– Vi sa att det vore kul att prova. Tommy byggde små träbord, sedan var det han, jag och Adam Jakobsson som började, berättar Erik.
Därefter gick det fort. De tog hjälp av armbrytare från Arvidsjaur som lärde ut teknik, fler intresserade strömmade till och i mars 2021 bildades Norsjö Armsport IF.
Att starta verksamheten mitt under pandemin hade förstås sina sidor. Det gjorde också att föreningen fick byta lokal ett par gånger, innan man för ett halvår sedan landade i lantmannahusets källare.
Samtidigt har föreningen fått hjälp att komma igång, från både lokala företag som stöttat med sponsring och kringliggande klubbar som ställt upp med sparring, tips och råd.
Det är Heidi Andersson som har levererat borden till klubben och lokala företag som har sponsrat betalningen.
Förutom samarbetet med Arvidsjaur har Heidi Andersson från armbrytarmetropolen Storuman hjälpt till att fixa borden.
– Överlag är det en bra gemenskap, säger Mattias Moström.
Mattias Moström tränar med Erik Burvall. De berättar att det är viktigt att vara snabb i starten. ”Om man inte hinner vara med då går det fort att man förlorar”, säger Erik, som ägnar mycket tid åt att träna den detaljen.
Han var en av tre deltagare från Norsjö på SM i Vimmerby för drygt en månad sedan. Bäst gick det för Erik Burvall, som tog silver i vänster hand i 105-kilosklassen.
I och med det har han tagit SM-medalj i fyra olika grenar. Förutom armbrytning i Fitness five (ett guld, ett silver och ett EM-guld), Rep-power (två guld) och klassisk bänkpress (ett silver).
– Jag har tyckt att kraftsport har varit roligt i alla år och tränat oavbrutet sex dagar i veckan sedan jag var 14. Det är väl det som har gett resultat, säger Erik.
Erik Burvall är 33 år och tränat kraftsport sedan han var 14. Totalt har han sex SM-medaljer i fyra olika grenar: armbrytning, klassisk bänkpress, Rep-power och Fitness five och dessutom ett EM-guld i den sistnämnda grenen.
Samtidigt grämer han sig över att ha missat medalj i en femte gren, styrkelyft:
– Där har jag varit naggande nära flera år, jag har kommit på fjärde plats fyra eller fem gånger.
Men nu blickar han framåt på det som väntar inom armsport: EM i Finland i mitten av maj.
Egentligen hade han inte tänkt tävla internationellt redan nu, men när han kvalade in och EM går i Finland fick han tänka om:
– Då kändes det enkelt.
Har du någon målsättning inför EM?
– Samma som inför SM, att komma på övre halvan av startfältet. Men det är många duktiga med och mycket hänger på lottningen.
Nu gäller det alltså att vässa formen. Det gör han bland annat genom att träna på gym, där det finns många armbrytarspecifika övningar att nöta på.
Erik Burvall kör en övning med Robin Holmström. Norsjö Armsport har bytt lokal ett par gånger sedan starten, först höll de till på Body-Fix gym, innan de flyttade till bilprovningen för att nu ha landat i lantmannahuset.
Han berättar att armbrytning är mycket mer än råstyrka.
– Om man inte har tekniken hjälper det inte att vara stark. Det märktes när de kom hit från Arvidsjaur första gången. Det var tungt.
– Det gäller att avväpna den andre, att göra honom svag, säger Erik.
Ren armbrytning bör man för återhämtningens skull inte träna mer än en gång i veckan. För Erik och de andra i Norsjö Armsport sker det på söndagskvällarna.
Elin Sjögren höll på med armbrytning för 15 år sedan och har nu återupptagit träningen. ”Tjusningen? Det är en väldigt enkel sport, den kräver inte så mycket och det är bra vardagsträning”, säger hon.
En som gläds över att det äntligen går att träna armbrytning i Norsjö är Elin Sjögren.
Hon berättar att hon har återupptagit sporten efter ett långt uppehåll. Första gången hon var aktiv var 2007–2008.
– Då hade jag kusiner i Skellefteå som tränade. Det var efter att Heidi Andersson hade varit där, då blev jag intresserad själv, säger Elin.
Vad hon skulle önska är att fler tjejer hittar hit, och fler deltagare är också något som Erik hoppas på.
– Man behöver inte vara rädd för att komma hit och prova. De flesta som provat fortsätter, säger han.