Förra året kom sammanlagt 222 damer i mål och 109 herrar. Det har helt enkelt kommit att bli en stor damdominans i loppet vilket tävlingsledningen bara tycker är roligt.
– Kvinnorna verkar helt enkelt mer våghalsiga och duktiga på att ge sig ut på ett äventyr. Det är ändå ganska tufft att springa 17 kilometer i fjällterräng, säger tävlingsledaren Alexander Söderström.
Starten sker på lördagen från klockan åtta och loppet pågår hela dagen.
2017 arrangerades det första loppet vid Polcirkeln i Arjeplogs kommun. 65 deltagare deltog och succén var given. Sedan har loppet arrangerats varje år, även under pandemin, och dragit fler och fler deltagare. De flesta flyger helikopter från Vuoggatjålme på morgonen i en jämn ström till start, där varje tur tar sex minuter. Några väljer att vandra till starten i Guijaure och tälta natten innan. En av arrangörerna, Maria Söderberg, arrangerar middag kvällen innan och frukost på plats.
Förra året vann Anton Hallor, OK Tisaren, med tiden 1:18:30. Nu återkommer han i årets lopp.
På damsidan vann Jennie Olsson, Piteå, med tiden 1:41:51.
Är det blött efter banan från Guijaure till Polcirkeln?
– Inte mer än tidigare vad vi vet, men det är som vanligt växlande förutsättningar. Vissa korta sträckor är blöta, så man kan inte räkna med att ta sig genom loppet torrskodd, säger Alexander Söderström.
Hur klarar ni 412 tävlande?
– Visst är det fler, men vi har en stor organisation med närmare 25 funktionärer. De flesta har varit med i flera år så jag känner ingen oro. Det enda som kan spöka är vädret, men det ser bra ut.
I Kebnekaise var det nyligen ett svårt virusutbrott. Hur hanteras smittriskerna under loppet?
– Det viktigaste är att vi inte har någon samlad start. Man flyger ut i små grupper och drar sedan iväg direkt. Det finns toaletter och sedan uppmanas alla att tvätta sig noga och använda handsprit. När vi arrangerade loppet under pandemin hade vi ingen smittspridning, det har stärkt oss i vår hantering.
Har du själv sprungit loppet?
– Ha, ha, nej, det borde jag förstås ha gjort, säger Alexander Söderström.
Erfarenheten nu på det åttonde året är att det är ett festligt lopp med många skratt. Många reser från landets alla hörn för att delta, men fler och fler ansluter i närområdet.
– Ett superroligt lopp, ett otroligt vackert område och banan är lagom trixig, säger Anna Kaltenegger, Arjeplog.