Praktiska yrken kan bryta utanförskap

Praktiska färdigheter behöver uppvärderas, menar Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och riksdagsledamöter Roger Haddad och Arman Teimouri i Dagens Nyheter (3/8).

Sverige 18 augusti 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

De föreslår en storsatsning på yrkeshögskolan för att få fler av Sveriges långtidsarbetslösa i arbete.

För behörighet till yrkeshögskolan krävs dock en gymnasieexamen, något många långtidsarbetslösa saknar. Kortare yrkesutbildningar erbjuds av komvux, men kräver en slutförd grundskoleutbildning – återigen ingen självklarhet, inte minst bland nyanlända. Drygt 76 000 av de inskrivna arbetslösa har inte ens utbildning motsvarande grundskolan, enligt Arbetsförmedlingens uppskattning. 

För den gruppen vill Liberalerna införa tvååriga yrkesutbildningar, öppna för den som saknar skolexamen, och som utbildar mot bristyrken. Som väg ur bidragsberoende, till arbete och självförsörjning skulle det göra stor skillnad, för individen såväl som integrationen.

 

Välbehövliga reformer för att bryta utanförskap är dock inte samma sak som att uppvärdera praktiskt kunnande, i utbildningssystemet eller samhället i stort. Tendensen att det nedvärderas syns på flera nivåer i skolsystemet.

I grundskolan rör det sig om utformningen av läroplanerna. Som Sabuni, Haddad och Teimouri påpekar har många grundskolans praktiska ämnen blivit allt mer akademiserade. Exempelvis räcker inte praktisk skicklighet för att få ett högt betyg i slöjd: eleven måste också kunna beskriva och analysera sitt slöjdande, något Liberalerna vill ändra genom att skala bort mycket av de teoretiska kraven i praktiska ämnen. Det vore ett steg i rätt riktning.

I gymnasievalet är det istället eleverna som väljer och värderar, till nackdel för yrkeslinjerna. Allt färre väljer ett yrkesförberedande program, trots att en bra ingångslön och en stabil arbetsmarknad ofta väntar efter studenten. Här är den bästa lösningen tvärtom att att stoppa in mer teori så att även de yrkesförberedande linjerna ger grundläggande högskolebehörighet. 

 

På så sätt avskräcks inte elever som är rädda för “återvändsgränder”, att det blir alltför svårt att byta bana om yrket inte visar sig lockande. För de som verkligen vill bör det dock finnas möjlighet att välja bort det högskoleförberedande.

Som Liberalernas företrädare skriver i en slutreplik (3/8) sjönk antalet antagna till yrkesprogrammen när man breddade kraven för behörighet till att omfatta godkänt i fler ämnen än kärnämnena. Sådana trösklar bör sänkas. Men grundproblemet är att en stor andel inte ens klarar grundskolans krav på läsande, skrivande och räknande och tillsammans med många nyanlända hamnar långt utanför arbetsmarknaden. Parallellt med satsningar på att höja skolresultaten behövs fler vägar in. 

Närmare femton års utbildning kan inte vara minimikrav för att bidra till samhället, särskilt inte när vi har så många bristyrken.


Ämnen du kan följa
Läs mer!
Skellefteå

Budgeten kan minska antalet platser på utbildningen: "Extraordinärt läge här i Skellefteå"

Arbetsmarknad

Ledare: Inga yrken är framtidssäkrade