Mitt inne i lilla Vittangi, några mil öster om Kiruna, bor Urpo Taskinen, 65, och Tarja Leinonen, 57, i sin enplansvilla. Vid en första titt syns inget särskilt – men under allt det vita på taket döljer sig en av landets nordligaste solpanelsinstallationer.
– En del tror kanske att det inte fungerar här uppe eftersom vi bara har sol tio av årets tolv månader. Men faktum är att solceller fungerar bättre i kyla. Snön reflekterar dessutom solinstrålningen. Så särskilt vårvintern är en helt fantastisk period, säger Urpo efter att raskt tagit sig upp på stegen och med stor iver skottat fram ett litet ”visningshörn”.
Urpo är en av länets miljöprofiler, med många år inom Naturskyddsföreningen. Sambon Tarja är engagerad i samma förening. Omtanken om klimatet och miljön var också det som fick paret att vilja satsa på solpaneler när de 2018 övertog huset som Urpos pappa byggt.
–Jag minns att jag stod ute och tittade upp mot på taket och tänkte att läget mot söder var helt perfekt. Sedan blev det ju faktiskt mycket bättre än vi trodde, säger Urpo.
Några speciella kunskaper om solelsteknik hade de inte. Men av en slump kom Urpo via nätet i kontakt med en man som sålde solpaneler och kunde ta fram ett bra pris:
– Så då köpte vi 33 solpaneler och en växelriktare.
Att få tag i en installatör visade sig inte heller bli något problem. Bara fem mil bort, i grannbyn Lannavaara, fanns nämligen pensionerade elektrikern Sture Söderström, 73 år.
–Han hade visserligen aldrig installerat solpaneler tidigare. Men han var pigg på att lära sig en ny teknik. Så sommaren efter kom han, och efter sex dagar var allt färdigt, säger Urpo, som liksom Tarja är mer än nöjd med resultatet.
Investeringskostnaden blev totalt 114 000 kronor, sedan Länsstyrelsens bidrag på 15 procent dragits av.
Från den 1 juli 2020 då utrustningen togs i drift har paret sedan årligen kunna sälja 5 500-5 700 kilowattimmar ”överskottsel” till sin elleverantör – vilket motsvarar ungefär hälften av hushållets hela årskonsumtion på omkring 11 500 kilowattimmar. Plussar man även till deras egen ”direkta” solelsförbrukning (uppskattningsvis 2 700 kilowattimmar per år, baserat på elräkningar innan installationen) motsvarar produktionen från anläggningen tre fjärdedelar av elkonsumtionen.
Något som också märkts på elnotorna– och närmast chockat paret:
–Ifjol hade vi ingen elräkning under sju månader. Jag blev helt paff. Men då spelade även elpriskompensationen in, som för oss blev 2 400 kronor under 2022, säger Urpo – och syftar på det tillfälliga elstöd som under tre månader infördes av förra regeringen efter stegrande elpriser.
Totalkostnaden för 2022 års elförbrukning landade på 13 849 kronor – när elkompensation och ersättning för såld solel räknats bort. Här ingår den huvudsakliga kostnaden för husets uppvärmning, vilken sker via en luftvärmepump.
– Men vi har också låtit sätta in en insats i öppna spisen. Så nu på vintern eldar vi om det blir rejält kallt, säger Urpo.
När solelproduktionen är igång från omkring februari till november – vilket beror på snömängden ovanpå panelerna – försöker paret använda tvättmaskinen och andra elektriska produkter under dagtid eller när solen skiner. För att förlänga säsongen och öka effektiviteten har Urpo också tillverkat en lång raka som han kan skrapa av snön från solcellspanelerna med. Enligt hans beräkningar ska anläggningen ha ”betalat sig” inom elva år.
– Men framför allt känns det bra att kunna visa att det går att göra något. Med solcellspanelerna ville vi dra vårt strå till stacken som en symbolisk gest för klimatet, säger Urpo.
Tidigare sålde han och Tarja bilen och skaffade var sin velomobil, ett slags pedaldrivna, utsläppsfria fordon. År 2015 trampade Urpo iväg till klimatmötet i Paris.
I framtiden tror han att olika sorters elproduktion, likt den egna solcellsanläggningen, skulle kunna spela en stor roll i kombination med energisparande och effektivisering. Inte minst i länet vid en ”green steel-omställning”.
– Jag har förstått att det finns en oro för att elen inte ska räcka. Men tänk om alla gjorde något, och om takytor och byggnader där det finns plats skulle användas för solpaneler, klart det skulle hjälpa till jättemycket, säger Urpo Taskinen.