Nej, vi Ă€r inte riktigt dĂ€r Ă€n. Ăven om man i exempelvis Japan spĂ„r att robotar i Ă€ldrevĂ„rden Ă€r framtiden. Men alla som Ă€r insatta anser att ny teknik kommer att fĂ„ mer betydelse i framtiden. Samtidigt ska den varma handen finnas dĂ€r. Bilden Ă€r ett montage.
â PĂ„ sĂ„ sĂ€tt stĂ„r vi inför nĂ„got helt fantastiskt, att folk fĂ„r leva lĂ€ngre, sĂ€ger Ă€ldreomsorgschef Ejja HĂ€man-Aktell.
Ejja HĂ€manâAktell betonar att om Ă€ldreomsorgspersonalen arbetar med rĂ€tt saker sĂ„ kommer pengarna att rĂ€cka i framtiden.
Ăldreomsorgen ligger inte ovĂ€ntat Skellefteborna varmt om hjĂ€rtat. Bland de viktigaste framtidsfrĂ„gorna rankas den som trea i Norran/Ipsos opinionsundersökning som gjordes tidigare i Ă„r. Hela 30 procent av invĂ„narna anser att frĂ„gan Ă€r viktig. Intresset torde öka i takt med att befolkningen blir Ă€ldre.
Det finns i dag 650 stycken 90-Äringar och 11 hundraÄringar i SkellefteÄ kommun.
â Tittar man tillbaka under 1900-talet sĂ„ var det inte ovanligt att man dog vid 50 eller 60, sĂ€ger Ejja HĂ€manâAktell.
Den demografiska och samhÀlleliga utvecklingen innebÀr att nya krav kommer att stÀllas pÄ livskvalitet pÄ Àldre dagar och dÀrmed Àven pÄ Àldreomsorgen.
Mindre institution
Enligt Ejja HÀman-Aktell kommer det att innebÀra flera saker.
En förÀndring Àr att individen hamnar mer i fokus och institutionstÀnket minskar.
â SjĂ€lvstĂ€ndighet ska vara en sjĂ€lvklarhet. De flesta vill kunna klara sig sjĂ€lva sĂ„ lĂ€nge som möjligt, men det Ă€r en utmaning. Vi mĂ„ste frĂ„ga oss vad varje individ har för drömmar, vilja och behov. Det innebĂ€r fĂ€rre paketlösningar och mer flexibilitet, sĂ€ger hon.
MĂ„nga rutiner men inga inspektioner som handlar om livskvalitetDĂ€rför bygger man i dag upp team av omsorgsâ och vĂ„rdpersonal kring individen, snarare Ă€n en organisation i en lokal. Det handlar om samarbeten mellan hemtjĂ€nst, hemsjukvĂ„rd och personal frĂ„n hĂ€lsocentralerna.
â NĂ€r behovet av vĂ„rd och omsorg ökar ska vi finnas dĂ€r för personen, sĂ€ger hon.
Fler dör hemma
En annan viktig förÀndring Àr att de som i dag finns pÄ Àldreboende Àr sÄ mycket sjukare Àn de som fick plats dÀr för 20 Är sedan. Den utvecklingen kommer att fortsÀtta.
â Förr pratade man om att vi erbjöd omsorg, men i dag erbjuder vi kvalificerad vĂ„rd och omsorg. I SkellefteĂ„ vĂ€ljer mĂ„nga att leva sin sista tid hemma eller pĂ„ Ă€ldreboende, istĂ€llet för pĂ„ sjukhus, sĂ€ger hon.
Vi mÄste bli bÀttre pÄ att förmedla tips och kunskap om hur man kan arbeta förebyggande sjÀlv med sin hÀlsa.
SÀrskilt boende för Àldre kommer dÀrmed i framtiden mer att likna en vÄrdplats pÄ sjukhus Àn en plats dÀr man fÄr omsorg pÄ Àldre dar.
â Ingen ska behöva vara pĂ„ sjukhus i onödan. Det arbetar vi aktivt för pĂ„ ett nationellt, regionalt och lokalt plan, sĂ€ger Ejja HĂ€man-Aktell.
Eget ansvar ökar
Utmaningen med en Àldre befolkning bestÄr ocksÄ i att fÄ mÀnniskor att jobba förebyggande med sin hÀlsa för att undvika ohÀlsa. Det krÀvs för att samhÀllet ska kunna klara av att ge den mer kvalificerade vÄrden. Det handlar exempelvis om att individen ska Àta rÀtt och röra sig för att slippa fall och frakturer.
Mer ansvar hamnar pÄ den enskilde för att se till att man bor i ett lÀmpligt hus utan exempelvis trapp.
â Man mĂ„ste bli mer förutseende sjĂ€lv och dĂ€r ser jag att vi det Ă€r viktigt att vi samarbetar med exempelvis pensionĂ€rsorganisationerna.
âKommunerna mĂ„ste jobba stenhĂ„rtââ Vi mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att förmedla tips och kunskap om hur man kan arbeta förebyggande sjĂ€lv med sin hĂ€lsa. Alla â hela samhĂ€llet â mĂ„ste Ă€ga den hĂ€r frĂ„gan, sĂ€ger hon.
Fler hÀnder söks
Kompetensförsörjningen Ă€r redan i dag en utmaning â och det i hela landet. I SkellefteĂ„ har man svĂ„rt att fĂ„ tag i vikarier. Undersköterskor och sjuksköterskor Ă€r grupper dĂ€r det rĂ„der stor brist.
â Vi mĂ„ste Ă€ven fortsĂ€tta arbeta med kompetensutveckling hos personalen. Det ökade vĂ„rdbehovet stĂ€ller andra krav. Vi behöver ha fler samarbeten med utbildningarna och vi mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att rekrytera till utbildningarna. Det mĂ„ste ocksĂ„ finnas bra karriĂ€rvĂ€gar, exempelvis att vidareutbilda sig till demens- eller psykiatriundersköterska, sĂ€ger hon.
MÄste göra rÀtt saker
Samtidigt har Àldreomsorgen i dag svÄrt att klara sin ekonomi och har tvingats ta fram ÄtgÀrdsplaner för att fÄ ned kostnader.
â Det Ă€r en stor utmaning i hela landet. Vi kommer inte att fĂ„ mer pengar. DĂ€rför vill vi göra rĂ€tt saker, vid rĂ€tt tid för den individ som har ett behov. Om vi gör det kommer pengarna att rĂ€cka, sĂ€ger hon.
Hon spÄr att det kommer att bli mer tekniska lösningar som kompletterar personalen för att skapa trygghet.
â Det kan handla om gps för att kunna hitta igen personer med demens nĂ€r de vill ut pĂ„ en trygg promenad. Eller tillgĂ„ng till Skype eller Facebook för att hĂ„lla kontakt med anhöriga. Trygghetskameror Ă€r ett annat exempel som vi redan i dag erbjuder och vi hĂ„ller ocksĂ„ pĂ„ att testa nya smarta lösningar med sensorer, sĂ€ger hon.
Men det handlar Àven om teknik för att förbÀttra planering kring individen och göra administrationen enklare och mobilare för personal.
Fler företag
Hon lyfter Àven samarbete med nÀringslivet som nödvÀndigt framöver.
â Det kommer att behövas andra aktörer som erbjuder andra tjĂ€nster för att underlĂ€tta sjĂ€lvstĂ€ndighet, exempelvis RUT-tjĂ€nster. Vi behöver Ă€ven samarbeta med föreningar och kultur- och fritid om aktiviteter, sĂ€ger hon.
SkellefteÄs politiker om framtidens utmaningarHon tror det kan vÀxa upp företag som ger digitalt stöd i form av motiveringsgrupper, anhöriggrupper och kognitiva behandlingar.
â Samtidigt anser jag att tekniken inte Ă€r nĂ„got utan mĂ€nniskor och ett bra arbetssĂ€tt bakom den, sĂ€ger hon.