Hur det går med den saken återstår att se. Ännu så länge är det svårt att upptäcka någon verklig effekt hos spec-Malin, alias malinmittimyllan, alias Malin Andersson Lundberg som jobbar som speciallärare hela dagarna och plockar ägg på kvällarna.
Det där var förstås både hårdraget och hårdvinklat, men på ett ungefär så är det så det är.
Våren är som sagt otroligt ful, lerig och slafsig i konsistensen, men altanen vetter mot sjön och mot söder och där har Malin faktiskt slagit sig ner för en stunds kontemplation över en kopp kaffe.
Jag bakade på två liter varje morgon, och varje kväll också, och så frös jag in.
Där sitter hon och tänker på äggen.
Och så tänker hon på bröden en stund. Allra mest tänker hon på dem. För vem hade kunnat ana att andra människors längtan efter hembakt bröd, som någon annan stått och knådat till i sitt eget kök, kunde vara så otroligt stort?
- Det var helt fantastiskt, säger Malin angående vad som hände inför REKO-ring Skellefteås första riktiga utlämning av varor strax före påsk.
Hon hade annonserat om att hon hade både ägg och hembakta fruktlimpor och rågsiktskakor att sälja.
Beställningarna bara rasade in. När de var uppe i 480 ägg och 100 bröd, då skrev hon ”SLUT” i sitt facebookmeddelande, för nu var risken stor att hon skulle bli helt slut hon med.
- Jag bakade på två liter varje morgon, och varje kväll också, och så frös jag in.
Av varje tvåliterssats blev det åtta bröd, så Malin hade att göra några dagar.
Och äggen sen.
- Jag har bara arton hönor och jag hade bara fem äggkartonger att sälja, skrattar Malin som inte hade en aning om att suget efter hemägg är så glupande enormt.
Det lilla växthuset av plast blåste bara bort, så då var det mycket bättre att ha det härinne.
Malin odlar så pass mycket grönsaker, frukt och bär att det täcker det egna hushållets behöv under större delen av året. Och så har hon kommit underfund med att dubbla växthus, det ena inuti det andra, till slut blir så varmt att salladen börjar växa mitt i vintern. När andra sår sina salladsfrön, då är det dags för Malin att skörda.
- Det lilla växthuset av plast blåste bara bort, så då var det mycket bättre att ha det härinne, förklarar Malin som är i full gång med precis allting, för det finns även ett tredje växthus som måste skötas om när hon kommer hem från jobbet.
Om det är avkopplande att plocka ägg så är det minst lika avkopplande att vattna, gallra, rensa och hälsa på hos hönsen. Särskilt Rut som är förstagångsmamma och som ruvat fram sin allra första kyckling döpt till Kenny.
- Hönsmammorna är de bästa mammorna för de sköter ju om allting själva. Det är mycket mera jobb med en äggkläckningsmaskin, då måste man ju göra allting själv.
Det är Malins man Leif som myntat uttrycket ”hönorna ska vi aldrig räkna på”, så då gör inte Malin det. De är trevliga husdjur, men att det hon tjänar på äggen ska täcka alla kostnader, det är bara att glömma.
- Jag är glad om jag får in lite pengar till fodret. Folk förstår inte vad det kostar att ha egna hönor. En höna lägger inte ägg oavbrutet, året runt.
Sessan, Fru Hedlund och de sexton andra är inga maskiner och inte bor de i en äggfabrik heller. De lever ett genuint hönsliv, får traska runt som de vill på gården och lapa sol vid den varma lagårdsväggen. När de ruggar lägger de inga ägg alls och när de ligger på ägg för att det ska bli nya kycklingar, då blir det inga nya ägg gjorda heller. Sedan får tuppen Ulf vara hur charmig han vill.
Äggläggandet går upp och det går ner och ibland står det helt enkelt stilla. Så är det när naturen får ha sin gång.
- Men hönorna ska ändå äta året runt, hönsmüsli och matrester. Och så är de väldigt förtjusta i majs.
Att Malin gick med i Reko-ringen berodde på att hon var inne i Saluhallen i Burträsk. Hon var på jakt efter vaktelägg och passade samtidigt på att berätta för expediten om sina höns och att hon brukade ge bort äggen till vänner och bekanta.
"Inte ska du ge bort äggen heller" sa försäljaren "du ska sälja dem istället".
Om det blir fler sålda ägg för Malins del, det återstår att se.
- Det är det som är så praktiskt med REKO-ringen. Har man något att sälja, då annonserar man om det. Men har man ingenting, då låter man bli.
Malin flyttade till gården när hon var 19 år och det har gått ett kvarts sekel sedan hon skaffade sina allra första hönor, bara fem sex stycken. Men alla som själva har haft fem sex hönor och en tupp vet att det så lätt blir fler invånare i hönsgården. Och så finns det ju så många roliga raser att förälska sig i, den ena dunigare och gulligare än den andra.
Går sån´t att motstå?
Naturligtvis inte.
Just nu har hon femton tomatsorter, åtta sorters chili, diverse paprikor, gurkor och physalis på gång i sina växthus. Plus en hel hop salladssorter.
Malin kan bara konstatera att hon lär så länge det växer: Hämta hönsskit direkt från hönshuset och gödsla med det i krukor som ska stå på tillväxt inne i huset, det är ingen bra idé.
Bara efter ett par dagar var rummet helt invaderat av flugor.
- Det var fluglarver i hönsskiten så jag fick slänga ut alltihop.