Innanför fasaden rymmer en säng, ett kök, badrum och en allmän yta.
– Visst ser den tråkig ut? frågar Thomas Burman.
Han syftar till vad som ser ut som en vit tung lastbil med en totalvikt på max 7,5 ton. Nästan inget står ut från det vanliga - förutom tre bokstäver ovanför hytten: SRV. Kanske inte så talande, men den som vet den vet. Det står för "Stealth recreational vehicle" och är ett fordon som har byggts om för att bo i. Det är alltså inte en lastbil vi står framför, utan Thomas Burmans hem.
– Målet var att göra den så tråkig som möjligt. Det handlar om säkerhet, att förhindra inbrott och att inte väcka uppmärksamhet, säger han till VK.
Den intetsägande fasaden möjliggör också för Thomas Burman att i stort sett parkera varsomhelst.
– Man kan till exempel bo mitt i centrala Berlin om man vill utan att folk märker det.
Men så fort den egenbyggda bakgavellyften hissas ner förändras allt. Plötsligt breder en sex kvadratmeter stor veranda ut sig framför ett förrådsutrymme och en entrédörr. Bakom dörren gömmer sig ett 15 kvadratmeter stort skrymsle med säng, matbord och kök. Taket är täckt av en upplyst blå himmel och i väggarna döljer sig olika hemliga luckor.
Men i hans nya bostad saknas en sak: fönster. I stället har Thomas installerat ett "virtuellt fönster".
Totalt tog det sju månader att bygga om lastbilen till ett hem. I stort sett allt har han planerat och byggt helt själv, förutom två skåpsektioner. Thomas Burman, ingenjör och självutnämnd galen uppfinnare, älskar problemlösningar och har gottat sig i dem under projektets gång. Han drar en liknelse mellan Musse Piggs husvagn och sitt nya hem när han beskriver tankeprocessen bakom bygget.
– Allt finns men inget syns.
Och mycket riktigt är lastbilen fylld med överraskningar. Thomas bjuder oss på en komplett rundtur. Ur en lucka i väggen drar han fram sin arbetsdator. Ur en annan trillar spishällen ut. Och i köket finns vad man tror bara är en rymlig garderob.
– Om man drar ut garderoben hittar man till mitt badrum, med dusch och toalett.
I väggarna finns många luckor. Bland annat döljer sig en spishäll bakom en lucka.
Men det är något som saknas: fönster.
– Det kunde jag inte ha eftersom det skulle avslöja innehållet. Och taket är helt täckt av solcellspanel. Men titta bakom dig, säger Thomas Burman.
På en 75 tums TV ser man alla bilar som åker längs med Järnvägsallén utanför lastbilen.
– Jag har installerat ett virtuellt fönster med en kamera som filmar utsidan. Så när man sitter och äter vid matbordet kan man ändå se ut. Och sen kan man titta på TV när man känner för det, säger Thomas Burman.
Allt i lastbilen drivs av el som genereras av solcellspanelen på taket. Och vatten utvinner Thomas från luftvärmepumpen han installerade för att reglera värmen i lastbilen. Vatten som enligt honom till och med går att dricka.
– Jag skickade ett vattenprov till Luleå för att kolla kvaliteten. Två värden levde inte upp till svensk standard, men vattnet är bättre än på många håll utomlands, säger han.
”En toa är bra att ha, men man använder den bara några gånger om dagen. Så jag ville ha en lite undangömd toalett”, säger Thomas Burman och drar ut sina garderob för att blotta badrummet.
Beslutet att bygga om och flytta in i en lastbil togs under vad Thomas Burman beskriver som en perfekt storm. Han hade skiljt sig, sålt sitt företag och saknade helt plötsligt något som band honom till en plats. Då bestämde han sig för att genomföra "den där luffen som aldrig blev av", fast på ett lite annorlunda vis. I stället för ett interrailkort blev det ett C1-körkort.
– Tre dagar efter uppkörningen reste jag ner till Hamburg för att hämta hem lastbilen.
Bara några få har fått se vad som döljer sig innanför fasaden. En av de som varit mest engagerade i Thomas projekt är hans mamma i Umeå.
– Under det här bygget har vi videochattat med varann varje dag. Det har fört oss närmre. Och mamma är störtförtjust i den här. Hon har till och med bidragit med kuddar och tavlor, säger Thomas Burman.
Tillsammans inleder de Thomas Europaresa som för tillfället inte har ett slutdatum.
– Nu följer mamma med genom Norge, och sen kickar jag ut henne och åker till Nederländerna som jag har en förkärlek till.
När den egenbyggda bakgavellyften hissas ner har Thomas Burman en 6 kvadratmeter stor veranda som han kan sola på.
Thomas Burman har stött på flertalet utmaningar, både under bygget och inför resan. Pandemin hindrade honom från att beställa material som han hoppades kunna använda. Och kriget i Ukraina tvingade honom att ändra om i reseplaneringen.
– Tanken att jag skulle köra via Finland, Estland och Lettland. På grund av världsläget fick man ju tänka om. Och jag må vara en problemlösare, men jag är ingen snickare. Så allt i bilen är inte perfekt. Men jag är kanonnöjd.
Hur tro du att det kommer att gå att bo här?
– Det återstår att se. Återkom om ett år! Det killar i magen, man vet inte var man kommer att hamna.
Är det något du saknar?
– Sällskap!