Medelvärdet per år i Västerbotten med 15,5 självmord per 100 000 invånare är lägst i landet. Källa: Socialstyrelsens dödsorsakregister bearbetad av NASP.
Varje år dör cirka 1 500 personer i Sverige på grund av fullbordade självmord, vilket alltså är 15 gånger fler än de som dör av mord, dråp, misshandel eller väpnad konflikt tillsammans. Det finns ingen exakt forskning kring antalet suicidförsök, men de brukar uppskattas till ungefär 10 gånger fler än de fullbordade självmorden.
– Det är betydligt många fler som bär på självmordstankar och med det perspektivet kan man fundera över hur mycket ohälsa och suicid som samhällsproblem diskuteras jämfört med våld och kriminalitet, säger Kevin Norberg.
Enligt statistik över de senaste tio åren har i medeltal 16 personer dött på grund av suicid i Umeå per år. Medelvärdet i Västerbotten med 15,5 självmord per 100 000 invånare är lägst i landet. Dalarna ligger högst med 23,2, tätt följt av Gotland, Gävleborg, Jämtland, Värmland, Västmanland, Bleking och Norrbotten som har ett medelvärde på 20 självmord per 100 000.
– Vi vill gärna tro att vi har kommit långt med det förebyggande arbetet när vi jämför med andra delar i landet, men varje självmord är ett för mycket. Självmord brukar beskrivas som ett psykologiskt olycksfall och en yttersta konsekvens av pågående lidande, så det finns mycket utsatthet att förebygga och mycket mer att göra, säger Kevin Norberg.
Sveriges riksdag antog en nollvision mot suicid redan 2008 och 2011 antog kommunfullmäktige i Umeå en nollvision mot självmord bland barn och unga eftersom antalet i den gruppen ökade.
2020 fick Kevin Norberg uppdraget som samordnare för suicidprevention i Umeå med uppgift att fortsätta pågående arbete och ta fram en kommunövergripande handlingsplan. 2021 antog fullmäktige en nollvision mot självmord som inkluderar alla åldrar.
Tanken med handlingsplanen är bland annat att öka kunskaperna och medvetenheten om vilka riskgrupperna är, vad som kan leda till suicid för att bättre kunna uppmärksamma de som befinner sig i riskzonen och hur man bättre kan stötta anhöriga som drabbas.
Det har även tagits fram rutiner för hur de olika verksamheterna ska jobba suicidpreventivt.
– Det finns många sätt att jobba förebyggande, men bland det viktigaste och där alla kan göra skillnad är det medmänskliga bemötandet och att vi samtalar om självmord. Det är en myt att vi inte kan hjälpa, för det är inte alls farligt att fråga hur någon mår eller om de har tankar på att avsluta sitt liv, säger Kevin Norberg.
En viktig del av handlingsplanen är en omfattande samverkan mellan kommunala förvaltningar, blåljusverksamheterna, berörda delar inom region Västerbotten, andra myndigheter som universitetet och kriminalvården och en rad aktörer inom näringslivet och civilsamhället.
– Det görs ett enormt arbete på olika fronter och handlingsplanen är en vägriktning som visar att vi prioriterar frågan och förenklar möjligheten att arbeta långsiktigt, säger Norberg.
Ett av flera konkreta exempel på förebyggande arbete är att kartlägga fysiska platser i den offentliga miljön, så kallade hot spots, där suicidriskerna är större.
Ett av flera konkreta exempel på förebyggande arbete är att kartlägga fysiska platser i den offentliga miljön, så kallade hot spots, där suicidriskerna är större. Ett exempel är att höja broräcken.
Äldre personer, och särskilt de över 85 år, är en av grupperna som sticker ut i suicidstatistiken (både säkra och osäkra men misstänkta självmord räknas in). Personer över 65 år utgör en fjärdedel av alla fullbordade självmord.
– Många reagerar på siffrorna, men vi pratar inte så mycket om de äldres psykiska hälsa och ohälsa som ofta hänger ihop med ofrivillig ensamhet. Att förlora en närstående eller att flytta är särskilt riskabelt och kan ha stor påverkan på en äldre personens mående.
Enligt Kevin Norberg medicinerar gruppen äldre mycket och de behandlas i liten grad för depressionsliknande symtom. Det finns återkommande fall där äldre män sökt vård för en fysisk åkomma och kort tid därefter avlidit på grund av självmord.
Av alla fullbordade självmord utförs 70 procent av män.
– Dels använder män mer våldsamma metoder, och dels ser man i forskningen att män har svårare att hantera motgångar och att de har en högre tröskel och ett större motstånd mot att söka vård för det som är svårt, säger Norberg.