Katarina Iselid, forskningssjuksköterska i den kliniska studien, berättar att en del deltagare upplever avsaknaden av lukt och smak.
När det nya coronaviruset drog in över Sverige och allt fler började insjukna i covid-19 startades den kliniska studien Covum vid Umeå universitet. Syftet med studien är att lära sig mer om sjukdomen, kartlägga immunitet och hitta en förklaring varför sjukdomsförloppet blir allvarligare för vissa individer.
I studien ingår också uppföljningar, som innebär att forskare kommer att följa personer som har insjuknat i covid-19 under fem års tid.
– När vi gör uppföljningar tittar vi på flera olika aspekter, bland annat vilka lungfunktionsskador som deltagarna kan ha fått av sjukdomen under kort och lång tid. Vi tittar också på hur viruset ser ut och om det har någon bäring för hur allvarligt sjukdomsförloppet kommer att bli, säger Johan Normark läkare och universitetslektor vid Umeå universitet och fortsätter:
– En annan del av studien, som vi är relativt unika med, är att vi intresserar oss för de mer subtila problemen som deltagare kan uppleva efter sjukdomen. Många kan uppleva trötthet och neurologiska problem som koncentrations- och sömnsvårigheter, mardrömmar och andra symtom som kan vara svåra att beskriva. Det har dessutom visat sig att det inte bara är patienter som varit svårt sjuka, utan även de som har haft en mildare sjukdomsförlopp, som kan uppleva dessa symtom.
I nuläget ingår över 150 deltagare i studien, både ålder och hur allvarligt sjuka de har varit varierar. Eftersom Västerbotten – än så länge – har haft ett mindre antal svårt sjuka covid-19-patienter har universitetssjukhuset i Örebro involverats i studien.
– Det stora flertalet i vår studie har befunnit sig hemma under sin sjukdomsperiod, säger Johan Normark.
Mattias Forsell, universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, fyller i:
– Fördelen med att Örebro har inkluderats är att vi kan göra uppföljningar även på de svårast sjuka, säger han.
Katarina Iselid, forskningssjuksköterska i studien, förklarar att deltagarna gör sin första uppföljning redan två veckor efter att de insjuknat. Därefter görs uppföljningarna efter en månad, två månader, tre månader och ett halvår.
– Efter ett halvår görs uppföljningarna årsvis i fem år. Den första uppföljningen görs på infektionskliniken, när de är helt smittfria flyttas de över till till oss på kliniskt forskningscentrum för resterande uppföljningar, säger Katarina Iselid.
Under uppföljningarna genomförs en rad tester. Bland annat blodprover, provtagning från urin, näsa och avföring och lungfunktionstester, men även neurologiska uppföljningar där minnet, koncentration, lukt och smak, sömnproblem och psykisk ohälsa följs upp.
Vad upplever deltagarna efter att ha insjuknat i covid-19?
– Det vi har upplevt är att ganska många saknar lukt och smak och att den är borta så pass länge. Vissa deltagare mår bra efter sjukdomen trots att de har varit väldigt sjuka, medan andra deltagare som haft ett mildare sjukdomsförlopp kan uppleva problem efteråt, säger Katarina Iselid.
Att tappa lukt- och smaksinnet är ett av de vanligaste problemen som deltagarna i studien har uppgett.
– Det blir ett handikapp att tappa lukt och smak eftersom man äter med alla sinnen. En del uttrycker att de tappat lusten att äta och det känns meningslöst att äta utan smak och lukt, samt att de upplever att de tappat vikt på grund av detta, säger forskningsundersköterskan Anneli Gustavsson.
Får deltagarna tillbaka lukt och smak?
– Det har varierat, en del har fått tillbaka den ganska snabbt efter insjuknandet och för en del har den ännu inte kommit tillbaka, säger Katarina Iselid.
Även orkeslöshet är något som merparten av deltagarna i studien upplever.
– Deltagarna upplever en orkeslöshet och att det tar lång tid att komma tillbaka, samt att de är andfådda och trötta. Det kan vara ganska unga människor som upplever detta, säger Katarina Iselid och fortsätter:
– Andra har uppgett att de har fått helt nya problem som de tidigare aldrig har haft, till exempel ångestattacker och sömnproblem. Vi försöker fånga upp deltagarnas upplevda symtom som verkar vara kopplade till covid-19
Även syresättningen i blodet kontrolleras under uppföljningarna både i vila och genom ett test, där deltagaren ska ställa sig upp och sätta sig ned på en stol så många gånger som möjligt under en minut.
– Även de som tränar mycket upplever att de inte har samma ork som innan. Under det testet märker vi att det är några som har gått ned mycket i sin syresättning, säger Anneli Gustavsson.
Ser man någon förbättring från de olika uppföljningstillfällena?
– På fystestet man se en viss förbättring. Även om patienterna gärna vill bräcka sig själva och sitt tidigare rekord, så märker man att de blir mindre andfådda och bättre, säger Anneli Gustavsson.
Det är fortfarande för tidigt att dra några slutsatser från studien, men resultaten analyseras stegvis.
– Det vi kan säga i dagsläget är att de allra flesta utvecklar antikroppar, även om det finns undantag. Ni har vi tittat på detta över tre månader och det finns ingen indikation att antikropparna försvinner så fort. Min gissning utifrån den data vi har är att immuniteten kommer att hålla i flera år, säger Mattias Forsell och fortsätter:
– Alla analyser vi gör hänger ihop med varandra. När vi har långtidsdata från lungfunktionen, de neurologiska undersökningarna och den immunologiska delen vill vi koppla ihop dem med varandra. Är det något som sticker ut för de personer med neurologiska problem? Är det något vi kan förutse eller behandla? Universitetet och sjukhuset har bidragit fantastiskt mycket för att vi ska kunna genomföra den studien.
Johan Normark arbetar med studien och förklarar att deltagarna som ingår i studien både är unga och äldre, samt att de har varit svårt sjuka och haft ett mildare sjukdomsförlopp.
Han får medhåll av Johan Normark:
– Vi hittar saker hela tiden, men det är svårt att säga att det är absolut sant innan vi har tittat på en större grupp deltagare över tid, så vi får vänta med att dra några slutsatser, säger Johan Normark.