Gunilla Persson, tf smittskyddsläkare.
Den senaste veckan, vecka 23, gjordes 1 175 så kallade PCR-tester i Region Västerbotten. 36 var positiva, det vill säga visade en pågående infektion. Det motsvarar 3,0 procent.
Den senaste veckan gjordes även 1 203 antikroppstester. 45 var positiva, vilket visar att de haft covid-19. Det motsvarar 3,6 procent.
Testningen av dem med samhällsviktiga jobb utanför vården har ännu inte startat.
– Nej, de kommer igång inom två veckor, uppger Gunilla Persson, tillförordnad smittskyddsläkare i Region Västerbotten, enligt Västerbottens-kuriren.
Antikroppstester är inte aktuella ännu i den gruppen, utan PCR-tester prioriteras för att bromsa smittspridning. Länsstyrelsen är med i planeringen.
Gunilla Persson säger att det inte är planerat för några särskilda insatser med testning på arbetsplatser.
Provtagning av vårdpersonal och de i samhällsviktiga funktioner kommer att utföras via egentestning och analyseras på externt laboratorium. Det ökar Region Västerbottens kapacitet för provtagning av personer med milda symtom bland allmänheten ute i samhället.
– I första hand ska testning av allmänheten skötas via befintlig verksamhet på hälsocentralerna, och sedan några veckor kan även de som har lindriga symtom testas på sin hälsocentral.
Region Västerbotten har inget numerärt mål för hur många tester som ska göras.
– Det ska styras av behovet beroende på hur stor smittspridning som finns ute i samhället. I Södra Lappland exempelvis är efterfrågan på testning låg för närvarande men kapacitet för att testa finns om behovet ökar, säger Gunilla Persson.
Vilka är rutinerna kring smittspårning? Sker det rutinmässigt när någon testat positivt?
– Smittspårningen inom vården i Västerbotten har under hela pandemin varit extensiv och följt rutiner som vårdhygien utarbetat. Den innebär bland annat generös provtagning av patienter, brukare och personal. Tillsammans med bra rutiner för användande av skyddsutrustning och isolering av smittsamma har detta varit framgångsrikt för att stoppa smittspridning på vårdenheter. Det är alltid ett nära samarbete mellan chefen för arbetsplatsen och vårdhygien.
– Ute i samhället har smittspårning i första hand handlagts via behandlande läkare som uppmanat den smittade förutom självisolering och andra förhållningsregler att informera sina närkontakter som kan ha utsatts för smitta. Vid svårare smittspårning har smittskyddet kontaktats föra att hjälpa till att hitta andra misstänkt smittade, till exempel på en arbetsplats utanför vården, säger Gunilla Persson.
Läkarvetenskapen lär sig allt mer om covid-19. Anders Johansson, hygienläkare i Region Västerbotten, säger att det är tydligt att man är som mest smittsam i anslutning till att man får de första symtomen.
Personal i jobb med samhällsviktiga funktioner ska testas med sådana här PCR-tester. Med ett PCR-test undersöks om en person har en pågående infektion med covid-19. Däremot svarar de inte på frågan om personen tidigare haft covid-19. För att svara på det krävs i stället ett antikroppstest som tas genom ett blodprov.
– Det är strax innan och strax efter man får de allra första symtomen. Det är en brant topp från kanske en dag innan till en dag efter, sedan går det ganska brant ned. Efter fem dagar är man ganska lite smittsam och efter sju dagar inte alls, säger Anders Johansson.
Undantaget är vid svår sjukdom, exempelvis då man är så sjuk att det krävs sjukhusvård.. Då kan man vara smittsam längre.
Anders Johansson säger att det inte är vanligare att man smittar innan de första symtomen.
– De som smittar innan de haft symtom är en mindre andel, men det är det svåraste att komma åt eftersom det är svårt att veta och kunna isolera någon som inte visat symtom.
Talar inte det för att man ska använda munskydd?
– Det är därför den åtgärden diskuteras och lyfts fram. Inom vården används munskydd för att skydda personalen, det är den stora anledningen. I det här fallet används i stället munskydd för att man ska förhindra från att smitta andra.
Världshälsoorganisationen WHO uppdaterade riktlinjerna den 5 juni och rekommenderar numera att munskydd används i folkmassor och på platser där det är svårt att hålla avståndet, till exempel i kollektivtrafiken.
Den vetenskapliga tidskriften The Lancet publicerade nyligen en sammanställning av en stor mängd studier om effekterna av fysisk distansering, munskydd och ögonskydd för att förhindra spridning av virus.
– Att hålla avståndet, det som Folkhälsomyndigheten rekommenderar, är det som fungerar bäst. Risken minskar om man håller en meters avstånd och minskar ytterligare om man håller två meters avstånd.
Munskydd och ögonskydd minskar också infektionsrisken.
Anders Johansson betonar att de studierna gäller den typ av munskydd som används inom sjukvården.
– Vanliga tygskydd hjälper inte. I sådana fall måste man ha dem i flera lager.
Anders Johansson anser att rekommendation att stanna hemma när man är sjuk är helt avgörande.
– Munskydd kanske skulle ha ytterligare en effekt i enstaka fall där någon håller på att bli sjuk.
Anders Johansson, hygienläkare i Region Västerbotten, säger att smittrisken för covid-19 är som störst i samband med de första symtomen.
Han anser ändå att munskydd skulle ha liten effekt i Västerbottens län:
– Vi har en liten samhällsspridning i länet. 3-4 procent har varit smittade och då har vi ändå tagit proverna när man har misstanke om infektion. Det innebär att Västerbotten har mycket liten samhällsspridning. Om alla i Västerbotten hade munskydd skulle det ha väldigt liten chans att få effekt.
– Om vi har en stor samhällsspridning är min privata bedömning att munskydd kan ge effekt i kollektivtrafiken, i tunnelbanan där man står närmare varandra än en meter, säger Anders Johansson.
Munskydd används ibland inom äldreomsorgen i Västerbottens län, men inte alltid.
– I vissa situationer på äldreboenden har personal använd munskydd under vissa perioder där det varit allra störst risk.
De senaste veckorna har det varit debatt om så kallade "superspridare". Anders Johansson, liksom WHO, talar hellre om "superspridningshändelser". Och det är inget unikt för covid-19.
– Fenomenet är väl känt bland infektionsläkare, att olika händelser innebär risk för smittämnen att spridas.
Ett exempel är kyrkokören i Mount Vernon i Washington, USA, där många smittades under en körövning. Ett annat exempel är smittspridningen i samband med Champions Leaguematchen mellan Atalanta och Valencia.
– Flera saker ska vara uppfyllda. Det ska vara jättemycket virus i luften och de ska befinnas sig på en plats som är gynnsam för smittspridning, exempelvis nära väldigt många människor. De ska ropa eller sjunga och stå nära varandra.
– Vi har smittspårat väldigt mycket varje dag och vi hittar enskilda händelser där en person smittat fem, sex, sju andra. Det har hänt inom sjukvården där man vistats i samma rum som andra i flera timmar, fortsätter Anders Johansson.