Många kvinnor känner igen sig i Magdalena Lindgrens berättelse, där hon nekades planerat kejsarsnitt. Fler än 200 kvinnor kommenterade artikeln när den delades i Facebook-gruppen ”Rätten att välja kejsarsnitt”.
Efter Norrans reportage med Magdalena Lindgren, som nekades kejsarsnitt trots sin bakgrund med sexuella övergrepp, har flera hundra kvinnor från hela landet som blivit nekade snitt hört av sig. Många vittnar om en ojämlik förlossningsvård i Sverige.
Kvinnors berättelser
”Jag har känt mig så pass traumatiserad av processen till att bli beviljad kejsarsnitt, att jag undvikit fler barn. Det är nu snart sex år sedan.”
”Jag blev först bemött med spydiga kommentarer såsom att jag inte borde skaffa barn om jag är så rädd. Bytte då till en ny läkare, som var mer ödmjuk, men det slutade ändå inte i snitt utan födde vaginalt. Det blev en mycket traumatisk förlossning med livslånga skador på kroppen och PTSD som följd.”
”Jag önskade planerat snitt med min dotter förra året. Hade en stark förlossningsrädda. Trots det tvingades jag föda vaginalt. Det slutade med sugklocka emot min vilja och min dotter avled då man använde sugklockan helt fel och valde att inte göra ett akut kejsarsnitt.”
”Blev övertalad och hjärntvättad av vården att vaginalt var bäst. Man mörkade alla problemen med vaginalt och berättade hur fantastisk eftervården var och att skador var ovanliga. I stället berättade man om hur hemskt snitt var. Efter det kände jag mig tvingad och gick med på vaginalt till slut.”
”Kvinnor är omyndigförklarade och man har inte rätt att bestämma över sin egen kropp.”
”Man bör vara medveten om att vissa regioner nekar i större omfattning.”
Norran skickade ut en enkätundersökning till Sveriges regioner, som bekräftar att riktlinjerna ser olika ut.
”Har kvinnor rätt att välja kejsarsnitt?”, var frågan som ställdes.
Uppsala, Östergötland, Kronoberg, Kalmar, Halland, Örebro, Västmanland, Gävleborg, Västra Götalandsregionen och Norrbotten svarade klart och tydligt nej. För att få kejsarsnitt krävs medicinska indikationer och ett läkarbeslut.
Gotland, Västernorrland, Jämtland och Västerbotten svarade ja.
Stockholm, Sörmland, Blekinge, Värmland och Dalarna svarade varken ja eller nej. Jönköping och Skåne besvarade inte enkäten.
Enligt Assar Isberg har Region Västerbotten i sin strategi den gravida kvinnans mående som första prioritet.
– Redan vid första besöket på mödrahälsovården ska hon få uttrycka sina förväntningar inför förlossningen och hon ska även känna att personalen lyssnar. Ju tidigare vi hittar de som önskar kejsarsnitt, desto bättre.
Om kvinnan uttrycker en önskan om planerat kejsarsnitt, kopplas läkare in för att diskutera för- och nackdelar med vaginal förlossning respektive kejsarsnitt i det enskilda fallet. Stödsamtal hos aurorabarnmorska rekommenderas också.
Står kvinnan fast vid sitt beslut efter samtalen finns ingen anledning att neka, förklarar Assar Isberg.
– Många är rädda för att inte bli tagna på allvar och att behöva kriga för möjligheten att göra ett kejsarsnitt. Det är kvinnans upplevelse och om det inte finns några övervägande medicinska risker ser jag ingen anledning att neka.
Kvinnor nekas av olika anledningar – risker framhålls
I en undersökning som Norran gjort i Facebook-gruppen ”Rätten att välja kejsarsnitt” där 180 kvinnor deltog svarade majoriteten, 91 kvinnor, att de blivit nekade snitt på grund av att vaginal förlossning enligt förlossningspersonalen är bättre.
35 kvinnor svarade att deras anledningar till att vilja göra planerat snitt inte var tillräckliga.
22 kvinnor hade fått förklaringen att vaginal förlossning är bättre för barnet och att mamman alltid kan opereras efteråt om det är nödvändigt.
16 kvinnor nekades för att de var omföderskor.
Resterande kvinnor svarade att de blev nekade på grund av högt BMI, att kejsarsnitt är för kostsamt eller att de blivit bortprioriterade på grund av covid-19. Vissa fick aldrig träffa en aurorabarnmorska.
Många känner sig uppskrämda efter läkarsamtalet.
– Rädsla leder inte till något bra. Många som önskar kejsarsnitt lider av stark förlossningsrädsla, kanske på grund av en tidigare traumatisk vaginal förlossningsupplevelse. Då är det inte bra att trycka på att kejsarsnitt är farligt. Men vi pratar alltid varmt om vaginala förlossningar då det många gånger är att föredra, säger Assar Isberg.
Det finns en betydande variation i andelen kejsarsnitt som utförs på kvinnans önskemål i landet.
Risker med kejsarsnitt
En ny utvärdering från SBU visar på risker för komplikationer efter såväl vaginal förlossning som efter kejsarsnitt. Men om man även räknar in risker vid efterkommande förlossningar, är komplikationerna efter kejsarsnitt något fler och potentiellt allvarligare.
Kejsarsnitt innebär dock minskad risk för till exempel analsfinkterskador och framfall. Även för barnet finns viss risk för komplikationer vid båda förlossningssätten.
Psykologiska risker med de två förlossningssätten ingick inte i sammanställningen.
Samtliga regioner som inte beviljar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framhåller att kejsarsnitt innebär betydligt mer risker för både mamma och barn.
– Det är svårt att hitta studier som verkligen stärker att det är mer riskabelt att göra kejsarsnitt. Det förutsätter såklart att kvinnan inte har andra riskfaktorer, som till exempel högt BMI. Om man önskar många barn är inte kejsarsnitt ett bra alternativ att börja med, säger Assar Isberg.
Nationella riktlinjer saknas
Det finns inte några nationella riktlinjer för kejsarsnitt på moderns begäran utan medicinsk indikation, berättar Sofia Brändström, pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren.
– Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer och komplettera kunskapsstöd för förlossningsvården, inklusive mödrahälsovården och eftervården, med syfte att skapa en mer jämlik och patientsäker vård. Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet i december 2022, säger hon.
Assar Isberg förespråkar nationella riktlinjer, då det hade kunnat bidra till en mer jämlik vård regionalt.
I grannregionen Norrbotten får inte kvinnor välja planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Hur ser du på att det finns sådana stora skillnader i Sveriges förlossningsvård?
– För en förlossningsrädd kvinna kan det kännas djupt traumatiskt om den valmöjligheten inte finns. Det är inte bra, förlossningsvården bör vara lika för alla oavsett vilken region man bor i.