Ett allt mer populärt sätt att turista i fjällen är via cykel, något som kan störa renarna.
Besöksnäringen i Norrlands inland har ökat kraftigt sedan 2012. År 2022 omsatte branschen nästan nio miljarder kronor och genererade 8000 arbetstillfällen. Det skriver VK.
Efter att ha fått indikationer under ett par år om att samverkan mellan samebyar och företag i området fungerat mindre bra, har branschorganisationen för den svenska besöksnäringen, Visita, gjort en undersökning för att förstå hur besöksnäringen i norra Sverige påverkas av politiska processer och rennäringens behov.
– Besöksnäringen är en viktig ekonomisk motor i en så stor region och det behöver fungera, säger Anna Wallén på Visita till VK.
Undersökningen gjordes under 2023 bland 37 turistföretag i Västerbotten, Norrbotten, Jämtland-Härjedalen och Älvdalen. Nästan samtliga deltagande företag erbjuder naturturism.
Mer än hälften av företagen ansåg att möjligheten att bedriva verksamhet påverkas i stor utsträckning av samebyarnas inflytande och rennäringen, och då är det främst möjligheten att expandera som påverkas.
Vad gäller samverkan mellan företagen och samebyarna verkar det skilja sig åt i olika områden. I Västerbotten tycker både Roger Vikström vid Kittelfjäll utveckling AB, och Markus Eriksson vid Hemavan Alpint att dialogen har fungerat bra.
– Vi tycker att vi har en bra relation med rennäringen och vi är väldigt mån om den. Vi alla behöver samverka med varandra för att det ska bli bra. Vi är otroligt glada att vi har rennäringen och att vi kan samverka med den. Vi har respekt för att de tycker på ett sätt och det är väldigt sällan som vi tycker något annat, säger Markus Eriksson till VK.
Historiskt upplever företagen som intervjuats att relationerna har fungerat med bra dialog. Parterna har även haft ett ekonomisk utbyte då besöksnäringen varit stora köpare av renkött.
Historiskt upplever samtliga företag som tillfrågats att samarbetet med samebyarna och rennäringen fungerat bra, men nu upplever en majoritet av företagarna att spänningarna har ökat mellan parternas intressen.
Anledningen bakom det mer spända läget är enligt företagen dels att relationerna påverkats av Girjas-domen, och av debatten som uppstod efter pandemin om turister som skräpade ner i fjällen och närmade sig renar.
Jan Rannerud, renskötare och ordförande i Sametingets rennäringsnämnd, tror att spänningarna snarare beror på den ökande besöksnäringen än Girjasdomen.
– Den berömda mjölkbringaren blir till slut full. Från samebyn måste vi hitta en nivå där det går att hantera. Där är vi också bara människor, vi ska ta till oss det entreprenörer säger och väga in i vår verksamhet, men det finns inga färdiga mallar. Som sameby måste vi också kunna säga nej om det kommer att påverka oss för mycket, säger han till VK.
”Dialogen behöver fungera från båda håll. Det uppfattas ibland som vi är emot allting, men det handlar inte om det. Det handlar om att förstå varandra”, säger Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd.
Jan Rannerud är verksam kring Arvidsjaur och upplever ett gott förhållande med företagen i området. Vissa verksamheter påverkar rennäringen mer än andra, till exempel slädhundar eftersom det stör renarna, men han förespråkar en god dialog för att öka förståelsen mellan parterna.
”Rennäringen är en areell näring som kräver årstidsland, att vi är på vissa områden vissa tider på året. Vi kräver inte ensamrätt, utan det finns skäl till varför vi är på vissa områden vissa tider”, säger Jan Rannerud till VK.
– Naturligtvis finns det konfliktområden. Men jag gnatar på om dialog, om det är ett företag som vill göra något vinner man oerhört mycket på en bra dialog. Varje etablering är unik, platsen är unik och det blir en ny förhandling varje gång, säger Jan Rannerud till VK.
Resultatet i undersökningen kommer att skickas till Renmarkskommittén, och Anna Wallén på Visita hoppas att det ska bli ett underlag till fortsatta politiska dialoger.