Vi kallar henne Sofia, men egentligen heter hon något annat. Den föredetta Skelleftebon levde i ett destruktivt förhållande under drygt åtta år. Tillsammans med mannen fick hon fyra barn.
Sofia och hennes före detta man blev snabbt ett par. Det var ett intensivt förhållande som kunde liknas vid en berg- och dalbana känslomässigt. Det började med den psykiska misshandeln, med mannens dåliga humör och förolämpningarna mot henne.
– Han har alltid haft ett hett temperament. Det började med att han var mycket upprörd över sig själv. Den psykiska misshandeln mot mig började efter att vi fått vårt tredje barn. Han var väldigt kontrollerande och våldet eskalerade sedan efter som.
– Det skedde stegvis och när man är inne i det så märker man inte vad som håller på att hända, utan man försöker hantera varje isolerad händelse.
Det var efter år av psykisk nedbrytning som det fysiska våldet kom in i bilden.
– Det började med att han kastade saker bredvid mig, sedan kastade han saker på mig. Våldet ökade hela tiden, till slut började han slå mig med knytnävar och misshandla mig så mycket att jag fruktade för mitt liv. Jag fick mycket blåmärken och sår på kroppen, berättar Sofia.
Sofia hade en bästa vän som hon berättade allting för.
– När jag en dag ringde och berättade att han kastat en stekpanna i mitt bakhuvud, så sa hon att: ”Nu är det dags, nu måste du lämna honom. Jag vill inte se dig sönderslagen”, och så gav hon mig ett telefonnummer till Kvinnofridslinjen. Jag levde ju fortfarande i förnekelse och förstod först inte alls vad hon pratade om, men sedan gick det upp för mig att jag var tvungen att välja mellan att överleva eller dö.
Sofia bestämde sig för att ringa Kvinnofridslinjen. Under två veckors tid planerade de sedan tillsammans hennes flyktväg från den våldsamma mannen. Under den här tiden var hon ständigt nervös över att mannen skulle börja misstänka att något var på gång. Hon gick till jobbet och när hon kom hem tog hon på sig masken och agerade som att allting var som vanligt.
– Den dagen jag väl skulle lämna var jag fruktansvärt rädd för att han skulle upptäcka något. Jag packade med det allra viktigaste och skrev ett brev till mannen där jag förklarade att vi lämnat honom och att jag inte ville att barnen skulle växa upp i en så ohälsosam miljö.
– Min mamma visste om att jag skulle fly och hon skjutsade mig och barnen till en parkering där Kvinnojouren skulle möta upp mig. Vi körde kanske fyra kilometer, men det kändes som tio mil. Det var den jobbigaste bilresan i mitt liv.
Sofia och hennes fyra barn bodde sedan i skyddat boende under de tre kommande månaderna.
– Jag var hela tiden rädd att han skulle hitta oss. Vi var hela tiden tvungna att tänka ur ett säkerhetsperspektiv och jag kunde aldrig gå ut ensam.
Efter tre månader flyttade de till ett eget boende. I dag har det gått fyra år sedan Sofia kom ur förhållandet som tidigare höll henne i ett järngrepp.
– Jag som vuxen har fått mycket hjälp med att bearbeta det jag blivit utsatt för, men mina barn har haft det svårt. De har lidit av det här och jag har skrikit efter hjälp åt dem, men det har inte varit någon som tagit tag i det förrän nu, fyra år senare. Nu ska de gå en traumautredning på barn- och ungdomspsykiatrin.
Nu har fyra år gått sedan den dagen hon fick hjälp av kvinnojouren att tillsammans med sina barn fly den våldsamma mannen och fick komma till ett skyddat boende.
– Jag jobbar än i dag med att bearbeta det jag varit med om. Relationen har satt djupa spår. Jag har till exempel svårt att släppa in nya människor i mitt liv och lita på folk. Jag har genom den hårda vägen lärt mig att läsa av människor. Efter att jag lämnade relationen så tog det två år innan jag var mottaglig för ett förhållande igen. Nu håller jag precis på att lämna mitt andra förhållande som jag haft sedan uppbrottet, och har insett att jag fortfarande behöver läka mina sår, berättar hon.
Hennes viktigaste råd för att bearbeta att ha blivit utsatt för våld i nära relation är att prata om det.
– Det hjälper att prata om det, det är ett sätt att bearbeta det man varit utsatt för och det kan även hjälpa andra som är i en liknande situation. I framtiden skulle jag vilja jobba för att hjälpa kvinnor och barn som upplever eller har upplevt våld i nära relation.