Kompetensförsörjningen är det största problemet inom vården.
– Kompetensförsörjningen är vår största utmaning och den har ingen enkel lösning, säger regionrådet Peter Olofsson (S) till Västerbottens-Kuriren.
Kostnaderna i kommuner och regioner har historiskt ökat med i snitt 0,5–1 procent mer än vad som kan förklaras av den demografiska behovsutvecklingen. Den kanske viktigaste förklaringen är, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR), att kraven på välfärdstjänster ökar när invånarnas inkomster och köpkraft stiger.
Om ingenting förändras uppgår behovsökningen av antalet anställda inom kommunerna till 1,1 procent per år, eller 10200 personer till och med år 2029.
Det är en stor ökning som främst är koncentrerad till vård och omsorg. Ökningen inom vård och omsorg är cirka 6300 personer per år. Bland annat behövs 3200 undersköterskor och 900 vårdbiträden samt 1500 stödassistenter som återfinns inom funktionshinderområdet.
Utöver de ökade behoven beräknas nära 8000 personer gå i pension varje år. Andelen pensionsavgångar i kommunerna ligger i snitt på 2,8 procent per år.
Peter Olofsson, regionråd (S).
Några framgångsfaktorer, för att hälso- och sjukvården ska vara framgångsrik även i framtiden, är bland annat att sjukvården ska vara mer hälsofrämjande, en ökad digitalisering och att hierarkierna i vården ska försvinna. Detta framkom i en utredning som Socialstyrelsen lät göra redan 2019. Den pekade också på vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare.
Detta håller Peter Olofsson också med om.
– Personalen ska ha en god arbetsmiljö med bra villkor. Bland annat måste vårdpersonalen få ägna sig åt att vårda patienter, säger han.
Något som han också tycker är viktigt är att fler måste utbildas för att klara framtidens vård.
– Vi utbildar så många vi bara kan i Västerbotten. De borgerligt styrda storstadsregionerna måste ta sitt ansvar för att utbilda fler. Vi har brist på personal i hela landet, och hela landet måste ta ansvar för kompetensförsörjningen.
Vid en enkätundersökning som VK gjort bland gruppledarna i regionen ställdes frågan om det finns någon risk för att Norrlands universitetssjukhus, Nus, inte kommer att klara sitt regionuppdrag ifall kompetensbristen fortsätter.
Svaret blev inte entydigt då partierna hade lite svårt att svara ja eller nej på frågan. Fyra av partierna, L, M, V och Kd, gav dock ett tydligt ja på frågan. De övriga partierna var mer vacklande:
– Nus står sig väl i de mätningar som görs men vi kommer fortsätta utvecklas för att ligga i framkant, svarade S.
Centerpartiet sa att:
– Om Nus skulle tappa uppdraget som universitetssjukhus kommer situationen i de fyra norra regionerna försämras väldigt drastiskt. Regionen har en ansvarig chef som ska leda och utveckla Nus universitetssjukvård.
Sverigedemokraterna menade att det är självklart att Nus ska fullgöra sitt regionuppdrag.
Nicklas Sandström, oppositionsråd (M).
Oppositionsrådet Nicklas Sandström (M) tycker också att det krävs en bättre arbetsmiljö för att det ska gå att rekrytera och behålla vårdpersonal.
– Vid senaste budgeten prioriterade vi 70 miljoner ytterligare till vårdpersonal i form av framför allt en utökad lönepott samt fler karriärvägar och insatser för att förbättra arbetsmiljön på vårdavdelningar med hög vårdtyngd.
Det moderaterna dock vill göra är att spara 200 miljoner kronor på administrativ överbyggnad och icke vårdnära verksamheter. I stället vill de prioritera vårdpersonal och korta köer. Problemet hittills har varit att det inte finns tillräckligt med personal. Ett exempel är situationen för förlossningen i Lycksele ller brist på hyrpersonal.
Ewa-May Karlsson gruppledare för Centerpartiet.
Centerpartiets Ewa-May Karlsson menar att en högre grundbemanning är viktig.
– Det har blivit mycket tydligt i läget med förlossningsvården att personalen behöver nya arbetssätt för att hinna, orka och vilja jobba i vården. Vi tycker att det är rimligt att vårdpersonal ska kunna ha flexiblare arbetssätt och fler möjligheter till återhämtning under hela året.
Hon tycker också att ett sätt att komma till rätta med kompetensförsörjningen är en ökad, tillitsbaserad styrning.
– Personal och chefer i våra verksamheter måste få möjlighet att påverka och driva verksamheterna i den riktning de ser är bäst för både patienten och personalen. Vi har riktigt duktiga människor i alla våra verksamheter, men styrningen är mycket bristfällig, säger hon.
Jonas Karlberg, gruppledare för Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet menar att det är viktigt med konkurrenskraftiga och jämställda löner. De vill dessutom satsa på arbetstidsförkortning.
– Vi vill också betala utbildningsbidrag eller utbildning med lön till den som vill vidareutbilda sig, eller avskriva studielån för dem som söker sig till områden där vi har personalbrist, säger gruppledaren Jonas Karlberg.
V och S har de senaste mandatperioderna haft majoriteten i regionen tillsammans med MP, vars gruppledare Emma Lindqvist tycker att regionen måste lyssna mer på personalen och rekrytera bredare.
Emma Lindqvist gruppledare för Miljöpartiet.
– Det finns många på arbetsmarknaden som har eftertraktad kompetens, som arbetar med annat.
Sverigedemokraternas gruppledare Petter Nilsson anser att de behöver fler som arbetar inom vården.
Petter Nilsson, gruppledare SD.
– Rätt kompetens på rätt plats. Personal behöver få balans mellan arbete och ledighet. Politik kokar ned till prioriteringar. Det innebär att man behöver göra konkreta besparingar för att kunna satsa, säger Nilsson.
Förutom M och C ingår även Liberalerna och Kristdemokraterna i Alliansen. Tanken är att de ska samarbeta även efter valet.
Maria Lundqvist-Brömster är gruppledare för liberalerna i regionen.
Det Liberalernas gruppledare Maria Lundqvist-Brömster tycker är viktigt för att minska kompetensbristen i regionen är bland annat att satsa på en långsiktig lönepolitik som är uthållig och prioriterad.
– Satsning på personal, att behålla och rekrytera ny personal är absolut det viktigaste för att skapa en god tillgänglighet och minska vårdköerna. I Region Västerbotten saknas dessvärre ett långsiktigt tänk vilket innebär att personal lämnar regionen bland annat på grund av brister i arbetsmiljön och dåliga löner, säger hon.
Hans-Inge Smetana, gruppledare för Kristdemokraterna.
Hans-Inge Smetana är gruppledare för Kristdemokraterna. Han menar att personalfrågan måste vara dem mest prioriterade frågan efter valet.
– Den påverkar vårdplatser, vårdkvalitet och i slutändan även patientsäkerheten, säger han.
Smetana menar också att personalen i större utsträckning själv ska kunna påverka sin arbetssituation.
– Kostnader som i dag läggs på hyrbemanning ska i stället växlas över för att stärka villkoren för regionens egna personal, säger han.