Så mycket gick regionen back förra året

Det var akuten vid Norrlands universitetssjukhus som gavs som det positiva exemplet. Ewa-May Karlsson menade att det går att göra positiva förändringar i vården. Det framkom när årsredovisningen för 2022 diskuterades i regionfullmäktige på onsdagen.

– Ledarskap och medarbetarskap har, utan extra resurser, vänt på utvecklingen, berättar Karlsson för Västerbottens-Kuriren.

Förra året gick verksamheten i regionen back 202 miljoner kronor. Samtidigt är vårdköerna långa och personalpolitiken beskrivs som bristfällig.

Något som Karlsson också ifrågasatte var majoritetens beskrivning av att Västerbotten var det barnvänligaste länet.

– Det kan jag inte hålla med om med den kris som finns inom barn- och ungdomspsykiatrin, säger hon.

Regionrådet Peter Olofsson (S) sa att han var stolt över att länet klarat utmaningen kring pandemin och menade att personalen ska ha tack för detta. Han såg dock ett problem när det gäller tillväxten i länet.

– För att vi ska kunna växla upp tillväxten i vårt län, så att fler väljer att bo och leva i Västerbotten, krävs det politiskt mod på alla nivåer, säger han.

Han vill med alla medel motverka att det skapas en ”fly in, fly out-modell” i länet.

Moderaternas Nicklas Sandström menar att ekonomin just nu är under hård press med hög inflation, lågkonjunktur och ökade kostnader.

– Med en negativ soliditet på nio procent och mycket stora investeringsbehov är det tyvärr enkelt att konstatera att regionen står dåligt rustad med tomma lador för att möta framtiden. Vi måste inse att vi inte kommer att ha råd med allt och vårduppdragets kärnuppdrag måste värnas, säger Sandström.

Han menar att personalpolitiken måste se annorlunda ut för att man ska nå en köfri vård. Nicklas Sandström vill också minska den administrativa överbyggnaden med minst 100 anställda men mer sannolikt med 200 anställda.

Petter Nilsson (SD) vill också minska administrationen.

– Vi vet vilken verksamhet som är onödig, vilken verksamhet vi inte ska bedriva, säger han.

De verksamheter som Nilsson ville ta bort bland annat var HBTQ-diplomering och jämställdhetsdiplomering.

Hans-Inge Smetana (KD) sa att han i stället för att lägga stora pengar på hyrpersonal vill vara en bra arbetsgivare.

– Det hade gett en betydligt bättre effekt på sikt och vi hade klarat personalförsörjningen betydligt bättre, säger han.

Rekryteringsproblemen var också något som Emma Lindqvist (MP) tog upp.

– Trots att Västerbotten har ökat med 7830 personer sedan 2018 så står vi med stora svårigheter att rekrytera, säger hon.

Lindqvist lyfte dessutom upp hoten mot energiförsörjningen och den biologiska mångfalden. Sverige har gått från att vara en ledande nation inom detta område till att ha fått ställa sig i skamvrån, menade hon.

Maria Lundqvist Brömster (L) var orolig över regionens ekonomi. Hon pekade också på de svårigheter som finns med att rekrytera personal.

– Regionen är inte tillräckligt attraktiv som arbetsgivare, säger hon.

Jonas Karlberg (V) menar att regionen under en lång tid har talat om den kris som finns i kompetensförsörjningen.

– Men verkligheten vi står inför nu är inte bara en brist på kompetens utan det är också en brist på personal. Vi kommer också att få stora pensionsavgångar de kommande åren, säger han.