De nya rekommendationerna kring munskydd i kollektivtrafik vid rusningstider har lett till att många som tidigare inte haft på sig munskydd nu har börjat använda dem.
Det finns dock en hel del saker som man som privatperson behöver tänka på vid användning av munskydd. Inte minst när syftet med användningen är att åka kollektivt i enlighet med de nya rekommendationerna.
Att sätta på sig ett munskydd är i sig inte speciellt krångligt, menar Anders Johansson, hygienläkare vid Region Västerbotten. Det viktigaste är att se till att de sitter som de ska och att man inte rör vid själva skyddet under användning.
– Man ska tvätta händerna eller använda handsprit innan man tar på sig dem. Detta för att inte smutsa ner förpackningen eller de rena munskydden som finns där. Sedan ska man hålla i banden och inte på munskyddet när man tar på sig det. Det ska täcka från näsroten och ner runt hakspetsen och för att det ska fungera så bra som möjligt får det inte vara några glipor mellan kinden och munskyddet, säger han till Västerbottens-Kuriren.
Anders Johansson har sett flera exempel på modifieringar som folk använder sig av för att få skydden att smita åt bättre, och han välkomnar dem så länge de har rätt effekt.
– En del använder exempelvis hårspännen för att sträcka banden till munskyddet och det finns också speciellt framtagna hållare av plast. Forskningen visar att ju tajtare ett munskydd sitter ju bättre skydd ger det. Vitsen är ju att så mycket som möjligt av utandningsluften ska filtreras genom filtermaterialet.
Vid avtagning kasseras skydden ner i en sopkorg och precis som tidigare ska detta ske utan att man rör vid själva filterdelen. Om man är på språng och en sopkorg inte finns tillgänglig så ska skyddet kasseras i en påse som man sedan slänger.
– Allt för att du inte ska behöva ta i skyddet i onödan, säger Anders Johansson.
Gällande tidpunkten för av- och påtagning så menar Johansson att det är bäst att det sker före och efter en resa, inte under.
– Ha en munskyddsförpackning hemma och en på jobbet. Det är bättre än att du ska ha med dig en förpackning och börja ta på dig munskyddet någonstans efter vägen. Det blir krångligt rent praktiskt, säger han.
De munskydd som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten är så kallade kirurgiska munskydd av engångskaraktär som syftar till att minska risken för överföring av smittsamma partiklar från bäraren till personer i omgivningen.
Så kallade andningsskydd, vars primära mål är att skydda bäraren från smitta, rekommenderas inte även om de har en högre säkerhetsklass. Anledningen är att vissa av dessa är utformade med en ventil som släpper ut utandningsluft.
– Sådana munskydd ger inte något skydd för andra eftersom din utandningsluft åker rakt ut genom ventilen. Framförallt är vitsen med munskydd i kollektivtrafiken att skydda människor från personer som är smittsamma utan att veta om det. Det är huvudorsaken, säger Anders Johansson.
Munskydd i tyg, eller så kallade ansiktsmasker, rekommenderas inte heller av Folkhälsomyndigheten.
– Det finns bra sådana, och i länder där man är orolig för att de kirurgiska munskydden ska ta slut så rekommenderas personer att använda dem. Problemet är att det finns både bra och dåliga tygmunskydd på marknaden och i och med att de inte är certifierade så det är svårt att veta vad man får. De måste vara tätt vävda, tvättas varje dag och ha flera lager tyg, säger Anders Johansson.
Det absolut viktigaste, framhäver Johansson, är dock att folk fortsätter att hålla avstånd till varandra och stanna hemma om de har symtom.
– Man får inte börja åka runt med symtom nu bara för att man använder munskydd. Det är sådant som har gjort att Folkhälsomyndigheten har varit tveksam till att införa det här, säger Anders Johansson.
Han avslutar:
– Jag har följt forskningen och jag känner mig trygg i att munskydd ger en extra effekt, men det är en mindre effekt än om man är hemma när man har symtom. Munskydd utgör toppen av pyramiden och alla andra åtgärder måste fungera.
Joel Lindberg/Västerbottens-Kuriren