Tomas Mörtsell (C), kommunalråd i Storuman.
Under coronapandemin har fler svenskar än någonsin tidigare flyttat inom landet. Studenter som ställt om till distansstudier har flyttat från studieorter, de som förlorat sina jobb har flyttat till andra orter och distansarbetare har bosatt sig i sina fritidshus.
Sweco har i sin årliga rapport Sveriges nya geografi analyserat hur flyttströmmarna gått – och tagit fram ett scenario för befolkningsutvecklingen i landets kommuner om flyttmönstren från pandemin kommer bestå. Det rapporterar Västerbottens-kuriren.
Under decenniet före pandemin syntes ett flyttmönster in till storstadsregioner och större städer med närliggande pendlingskommuner, exempelvis Umeå. Men under de senaste åren har en förändring skett och extra tydligt har det varit under pandemiåren, enligt Swecos rapport.
Storstadskommunernas flyttnetto sjönk ytterligare, medan pendlingskommunerna nära storstäderna (exempelvis Robertsfors och Vindeln), mindre städer (exempelvis Skellefteå) och pendlingskommuner runt mindre städer hade ett positivt flyttnetto. Dessutom hade 12 av 15 landsbygdskommuner ett positivt flyttnetto.
– Om man tittar på vår befolkningsutveckling för fjolåret så hamnade vi på minus, men vi plussade på inflyttningen. Vad som gjorde att vi hamnade på minus är födelsenettot, säger Storumans kommunalråd Tomas Mörtsell (C).
Vidare säger han att Storuman länge haft en negativ befolkningsutveckling, men att den kurvan de senaste åren har planat ut.
– Min känsla är att det har blivit mer attraktivt att bo och leva i landsbygdskommuner och jag tror att pandemin har hjälpt till där. Pandemin har gjort att folk har ändrat sina värderingar och att vi har ett bra utbyggt bredbandsnät när många upptäckt möjligheten att jobba hemifrån, det är positivt för kommunen.
För vissa av landets kommuner skedde ett stort trendbrott under pandemiåren. För första gången på elva år hade dessa kommuner positiva flyttnetton i stället för negativa. Det gällde fyra landsbygdskommuner i landet, fyra pendlingskommuner utanför större städer och en pendlingskommun utanför en mindre stad. En mindre stad hade också ett positivt flyttnetto för första gången på länge, nämligen Skellefteå. Där kan Northvolt-etableringen ha varit en bidragen orsak.
På topplistan över de kommuner som hade störst positiv inflyttningsförändring under pandemiåren, jämfört med decenniet innan, återfinns två länskommuner – Åsele och Sorsele.
– Det är ett trendbrott som vi har märkt av. Befolkningsmängden har ökat och vakansnivån på bostäder är väldigt låg. Förut fanns det alltid lediga lägenheter, men nu är det inte så. Dessutom är det väldigt få villor till försäljning, säger Andreas From (S), Åseles kommunalråd, och fortsätter:
– Det är lite för tidigt att uttala sig om vad orsaken till befolkningstillväxten är, men generellt sett har pandemin belyst att studier och arbete på distans har fungerat bra och folk har flyttat ut från storstäderna.
Andreas From (S), kommunalråd i Åsele.
Pandemin gjorde även att många fick ett intresse för större boenden, med tillgång till arbetsrum och egen trädgård. Enligt analysen i Swecos rapport kan flyttmönstren under pandemin tolkas som att flyttströmmarna drivits mot platser med ett utbud av villor och närhet till natur, med anknytning till lokala arbetsmarknadskärnor, men till rimliga kvadratmeterpriser.
Många har under pandemin gjort en omställning och arbetat hemifrån. Enligt en undersökning som Internetstiftelsen genomfört vill majoriteten fortsätta jobba hemifrån även i framtiden. Med möjlighet till distansarbete kan även flyttmönstren och kommunernas befolkningsutveckling förändras.
Skulle trenderna under pandemiåren fortsätta beräknas fler bo i landsbygdskommuner, i och omkring mindre tätorter och i pendlingskommuner utanför större städer jämfört med tidigare. Samtidigt förväntas färre bo i storstadsregioner och större städer.
– Nu börjar vi närma oss en postpandemi och jag tror och hoppas att flyttmönstren kommer hålla i sig även efter pandemin. Andelen digitala möten har blivit otroligt mycket fler och folk har fått andra värderingar. Kanske väljer allt fler nu att bosätta sig i sina fritidshus och jobba på distans och ha närhet till naturen, säger Tomas Mörtsell (C), Storumans kommunalråd.
Hans Lindberg (S), kommunalråd i Umeå.
Hela 19 av landets 21 större städer, däribland Umeå, beräknas få en minskad tillväxt om pandemitrenden håller i sig. Pendlingskommunerna och lågpendlingskommunerna utanför de större städerna, till exempel Robertsfors, Nordmaling och Vindeln väntas få en befolkningsökning. Nästan 25 000 fler beräknas bo i pendlingskommunerna i Sverige år 2030 som en följd av pandemins flyttmönster.
– Pandemin har påverkat oss som kommun mycket. Dels är det färre från andra länder som har emigrerat till oss, dels har studenter studerat på distans och inte skrivit sig i Umeå. Det är två parametrar som vi är väldigt beroende av, säger Hans Lindberg (S), kommunalråd i Umeå.
Han är däremot inte orolig över att den negativa befolkningsutvecklingen ska hålla i sig.
– Vi producerar och erbjuder ungefär tusen nya arbetstillfällen per år, studenterna kommer tillbaka till studier vid universitetet och nu kommer det busslaster med ukrainare till Umeå.
I Swecos rapport har de analyserat vilka kommuner som skulle bli de stora vinnarna vad gäller befolkningsutveckling om flyttmönstren under pandemin kvarstår – och vilka kommuner som skulle bli de stora förlorarna.
På plats 12 på listan över kommunerna som skulle vinna på om befolkningsutvecklingen fortsätter som under pandemin placerar sig Skellefteå. Enligt beräkningarna skulle kommunen ha 3 292 fler invånare år 2030 om pandemitrenderna består än om flyttmönstren återgår till att se ut som de gjorde 2019 och tidigare.
På topplistan över kommunerna som skulle förlora mest om befolkningsutvecklingen fortsätter som under pandemin hamnar Umeå på en 18:e plats. Enligt beräkningarna kommer kommunen att ha 3 185 färre invånare år 2030 om pandemitrenderna består än om flyttmönstren återgår till att se ut som de gjorde 2019 och tidigare.
– Jag är övertygad om att Umeå kommer fortsätta växa. Man får räkna med att man växer mindre vissa år och mer vissa år, men i slutändan kommer vi att öka. Historiskt har vi gjort det de senaste 50 åren, så vi känner oss ganska trygga i Umeås tillväxt, säger Hans Lindberg.
62 kommuner som haft prognoser som pekat mot en befolkningsminskning kommer enligt prognoserna i stället ha nått en befolkningsökning 2030 om pandemitrenderna håller i sig. Bland de 62 kommunerna finns fyra länskommuner; Storuman, Åsele, Robertsfors och Skellefteå.
– Vi har en levande diskussion om hur vi ska hålla i den här trenden och vi har ett ständigt pågående arbete med att stimulera näringslivet, säkra tillgången på bostäder och leverera bra välfärd. Vi kommer att jobba stenhårt för att den här utvecklingen ska hålla i sig, säger Andreas From (S), Åseles kommunalråd.