"Detta är ett gott exempel på hur digitaliseringen kan bidra och utveckla vår bransch", säger Christer Johansson.
Det är Umeföretaget Onsitus, som på uppdrag av Byggföretagen i norra Norrland, stått för utvecklingen av den telemedicinska prototypen via projektet ”Livräddning på distans”. Svevia, Skanska, Peab och Ncc har testat den vid fältförsök i Norr- och Västerbotten.
– Det finns stora utmaningar då olyckor sker i glesbygd, utmaningar som utgår från den tid det tar för sjukvården att nå fram till olycksplatsen, konstaterar Hans Hedberg, projektledare vid Onsitus.
När en allvarlig olycka inträffar är det enligt forskning de första tio minuterna samt den första timmen som är direkt avgörande för vilka konsekvenser olyckan kan få på den eller de skadade.
– Bland annat är det viktigt att se till så att luftvägarna är fria och få stopp på större blödningar, berättar Hans.
I utvecklingsprojektet har man utgått från bygg- och anläggningsbranschens personal och deras utmaningar och möjligheter som finns att nyttja tiden innan ambulanspersonalen når fram till olycksplatsen. I utvecklingsarbetet har man även tagit hjälp av sjukvårdspersonal och experter från Umeå Universitet.
– Resultatet blev både en tekniklösning och en vårdmodell som utgår från att bygg- och anläggningspersonalen kan ge avancerad livräddning genom råd från sjuksköterska och eller läkare som finns på distans.
Inspiration till lösningarna har man bland annat fått från oljeindustrin som sedan länge haft liknande tekniska lösningar ute på oljeplattformarna.
– Skillnaden är att på oljeplattformarna finns det ofta medicinskt utbildad personal medan vi siktat på lösningar där man inte alls behöver ha den kompetensen, säger Hans Hedberg.
En annan inspirationskälla har varit ett pågående telemedicinskt projekt där Umeå Universitet med Pia Hedberg som projektansvarig samverkar med Archarya Institute, i Bangalore, Indien.
När en allvarlig olycka inträffar är det enligt forskning de första tio minuterna samt den första timmen som är direkt avgörande för vilka konsekvenser olyckan kan få på den eller de skadade.
Tekniken som tagits fram i projektet Livräddning på distans består av en biosensor liknade en vanlig pulsklocka som används vid träning.
– Denna pulsklocka har utvecklats så att den mäter och sänder medicinska parametrar till en ambulans eller till akutmottagningen. Biosensorn kan även sända hjärt- och lungljud. Genom en befintlig applikation i en Androidtelefon kopplat till ett moln kan man från olycksplatsen även genomföra ett trepartssamtal med olycksplats, ambulans och akutmottagning, berättar Hans Hedberg.
Christer Johansson vid Byggföretagen i Västerbotten, är mycket nöjd med vad man kommit fram till genom projektet. Han konstaterar att under de närmaste åren kommer att byggas mycket i norra Sverige och i vissa fall på platser där det är långt till närmaste sjukhus, exempelvis vindkraftsparker, vägar, järnvägar och broar.
– Då är det viktigt att företagen och medarbetarna kan känna sig trygga i hur man ska tänka och agera vid en eventuell olycka. Den här tekniken kan ju naturligtvis användas i hela landet och inom andra områden i samhället så det känns bra att vi kunde få till detta på ett så bra sätt. Detta är ett gott exempel på hur digitaliseringen kan bidra och utveckla vår bransch, säger han.
Genom en befintlig applikation i en Androidtelefon kopplat till ett moln kan man från olycksplatsen även genomföra ett trepartssamtal med olycksplats, ambulans och akutmottagning
Nästa steg blir nu att fortsätta samarbetet med Region Västerbotten för att skapa en testplattform där systemet även kan testas när det handlar om riktiga olycksfall.
– Vi ska ha en träff med regionen under nästa vecka för att planera detta, avslutar Hans Hedberg.