Här kommer den första bygdevägen i länet dras.
Arbetet med bygdevägen i Täfteå är redan i gång. Sträckan är på 3,9 kilometer och går från cirka 100 meter norr om korsningen med väg 642 i Täfteå fram till bron över Täfteån i Täfteböle, 250 meter söder om E4.
En bygdeväg består av en dubbelriktad körbana i mitten, så smal att två bilar inte kan mötas på den, och en vägren på varje sida.
– Vid ett möte mellan motorfordon får du som fordonsförare använda vägrenen tillfälligt, om det kan ske utan fara, säger Fredrik Utterberg, åtgärdsplanerare vid Trafikverket, till VK.
Det låter som en budgetlösning?
– Det finns i dag behov men inga medel i för en separerad gång- och cykelbana på den här sträckan, så bygdeväg är ett alternativ i stället för vanlig vägmålning. Det rör sig mycket oskyddade trafikanter längs vägen och syftet är att fotgängare och cyklister ska få en tydligare och bättre vägmiljö.
Vad händer om två bilar möts och det samtidigt kommer en gående eller cyklist?
– Det blir egentligen ungefär på samma sätt som i dag på mindre vägar, att man bromsar in och anpassar sig. Det som skiljer nu är att man har körbanan i mitten och att vägrenen får användas vid möte.
Den här vägtypen har införts på flera ställen runt om i Sverige de senaste åren, och har mötts av kritik på sina ställen.
I Helsingborg menade trafikpolis Sören Johansson att bilister på bygdevägen har svårt att se varandra från olika sidor om ett krön. I Söråkerutanför Timrå får bygdevägen kritik av boende i närheten, som menar att själva vägformen känns osäker.
Vid möte mellan motorfordon får du som fordonsförare använda vägrenen tillfälligt – om det kan ske utan fara.
Fredrik Utterberg på Trafikverket säger att erfarenheten från Norrbotten, där bygdevägar funnits i över tio år, inte pekar mot att vägtypen är särskilt olycksdrabbad, men att de kommer följa utvecklingen.
– Men som trafikant ska man iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna, det är en av grundbestämmelserna i Trafiklagstiftningen Trafikförordningen, säger Fredrik Utterberg och fortsätter:
– Så är vägen smal och sikten dålig ska du anpassa hastigheten och vara uppmärksam. Utformningen av bygdevägen är ett sätt att förstärka det beteendet.
Trafikverkets riktlinjer rekommenderar att bygdevägar kompletteras med hastighetsdämpande åtgärder. Så kommer också att ske på den aktuella sträckan i Täfteå, tre gupp närmare bestämt, vid skolan, Täfteåborg och Täfteböle.
Hur fungerar det vintertid med en sådan här väglösning?
– Det här är ju en linjemålning, så den har ingen funktion vintertid när man har packad snö och is. Den har bara effekt under barmarksperioden, så är det, men att inte få någon effekt vintertid är inte en anledning att göra ingenting alls. Det är också under barmarksperioden som vi har största flödet av cyklister och gående, säger Fredrik Utterberg.
Exempel på en vanlig landsbygdsväg på 6,5 meter som har målats om med breda vägrenar, så kallad bygdevägsmålning. Bilden är tagen från en annan bygdeväg i Sverige.
Han vill vara tydlig med att det här inte är ett sätt för Trafikverket att ”snåla in” på gång- och cykelvägar.
– Det är inte så att vi slutar bygga cykelbanor och börjar göra så här i stället. Tvärtom. De närmaste åren har vi väldigt många gång- och cykelbanor som byggs, framför allt kring Umeå. Vi har Forsdala–Hissjö, Sörmjöle–Åheden, Stöcke–Stöcksjö och på lite längre sikt Röbäck–Skravelsjö, säger Fredrik Utterberg.
Arbetet med den nya bygdevägen beräknas vara klart om cirka två–tre veckor.