Madeleine Wahter, sektionschef på Arbetsmiljöverket i Umeå, tror att ökningen av anmälningar främst förklaras med att arbetsgivare blivit bättre på att anmäla digitalt.
När det inträffar en allvarlig olycka på en arbetsplats måste den anmälas till Arbetsmiljöverket. Det säger Arbetsmiljölagen. Men lagen kräver inte bara att olyckorna ska anmälas, utan även de allvarliga tillbuden. De vill säga tillbud som inneburit fara för liv eller hälsa.
Det är dessa båda anmälningar som ökat, allvarliga olyckor och allvarliga tillbud. De senaste fem åren med 24 procent för riket, i Västerbotten med 29 procent. Ökningen har skett årligen. Från 397 anmälningar 2015, till 407 år 2016. I fjol var de 511 stycken.
Madeleine Wahter är sektionschef på Arbetsmiljöverket i Umeå. Hon tror inte nödvändigtvis att siffrorna visar på en verklig ökning av olyckor och tillbud. Det kan också bero på att arbetsgivarna blivit bättre på att anmäla. Ökningen har skett successivt efter att Arbetsmiljöverkets nya webbportal tagits i drift, berättar hon.
Men varför ökar det mer i Västerbotten?
– Den enskilt största orsaken tror vi är att arbetsgivarna här har bättre rutin på att anmäla via vår och Försäkringskassans gemensamma e-tjänst, säger hon.
Att anmälningarna ökar kan också bero att Arbetsmiljöverkets ingripanden blivit fler. Statistiken visar att antalet förelägganden och förbud nästan fördubblats sedan 2017, från 1 000 till 1 806 år 2019. Samtidigt har antalet åtal som väckts blivit fler. Fler blir även de viten som faktiskt döms ut. Ytterligare en trend är att allt fler personer tipsar Arbetsmiljöverket om brister de sett. Verket fick exempelvis in 2 000 fler tips 2019 jämfört med 2018.
Det är inom branschområdena tillverkning och bygg som de flesta allvarliga olyckorna och tillbuden anmäls. Vård- och omsorg hamnar på en andra plats. Men även utbildning, transport och magasinering står för en stor del av kakan.
Slår vi samman de fem senaste åren i Västerbotten blir det totalt 2 539 anmälningar. De flesta arbetsställen har inga eller ett fåtal anmälningar per år. Ett tjugotal har femton eller fler totalt. Endast tio har fler än 20 anmälningar de senaste fem åren. Bland dessa finns exempelvis industriföretag som Martinson, Rönnskärsverken och Kristinebergsgruvan. Här finns också offentlig verksamhet som Folktandvården och NUS.
Stora företag med fler anställda förklarar till viss del många anmälningar. Vid exempelvis Norrlands universitetssjukhus arbetar över 1 000 personer, vid Rönnskärsverken nästan 900. Men även företag med färre anställda klättrar högt på listan.
Sett över en längre tidsperiod, från 1950-talet och framåt, har antalet dödsolyckor i Sverige minskat drastiskt med hela 90 procent. Från fler än 300 per år till under 50. I fjol inträffade 36 dödsolyckor. Och ungefär där har siffran legat sedan slutet av 1990-talet, det vill säga sällan över 50 fall per år. Västerbotten har ofta enstaka eller inga dödsfall per år. Det rör sig om totalt tio dödsfall fram till 2019. Men 2020 sticker ut, med 4 omkomna hittills. Tre av olyckorna skedde inom lantbruk, ett på ett bygge.
Madeleine Wahter, Arbetsmiljöverket, berättar att de fortfarande utreder flera av dessa händelser. Olycksförloppet kartläggs så att bakomliggande orsaker kan identifieras. Utifrån det arbetet kan Arbetsmiljöverket ställa krav på förbättringsåtgärder, för att undvika att olyckorna upprepas.
Att flera dödsolyckor drabbat just lantbrukare, kan det tyda på övergripande problem i branschen?
– Ja, vi tar dessa och andra allvarliga händelser som signaler på det. Att något kan vara fel i hur man jobbar. Statistiken sammanställs månadsvis och följs upp. Det utgör sedan grunden för hur Arbetsmiljöverket sedan prioriterar, säger hon.
Thomas Rolén är ordförande för Byggnads Västerbotten. Han hoppas att ökningen beror på att fler anmäler, men befarar att det även har andra orsaker.
– Det har varit gott om arbete en längre tid, det som förändrats är digniteten på projekten. Varje projekt involverar allt fler aktörer och det har blivit svårare för huvudentreprenörer att ha tillräcklig insyn i helheten då man säljer ut många av de olika momenten i projekten till underentreprenörer.
Även om många arbetsgivare tar säkerhetsfrågan på allvar, görs långtifrån tillräckligt, fortsätter han.
– Ska vi få bort olyckorna i någon större omfattning måste de enskilda entreprenörerna ha bättre koll på vilka som befinner sig på en arbetsplats. Förstår alla svenska eller engelska? Språket är en otroligt viktig faktor vid exempelvis tunga lyft eller farliga maskiner.
En utmaning inom byggbranschen är att det fortfarande saknas kollektivavtal på flera håll.
– Men även där kollektivavtal finns, kan skyddsombud saknas. Det försämrar vår möjlighet till insyn.
Byggnads, med flera, har tidigare krävt att de regionala skyddsombuden ska få tillgång till alla arbetsplatser. Ett krav de inte fick genom.
Byggbranschen har fortfarande en machokultur att göra upp med. Även om det tidigare blivit bättre – ser han nu en viss tillbakagång.
– Det finns en stark vi fixar allt-mentalitet. Rent krasst är det så att de utländska inslag som ökar ligger efter oss i utvecklingen. Där är fortfarande kulturen att om chefen säger att jag ska hoppa, så hoppar jag. Personer som skadas städas snabbt undan från arbetsplatsen genom att skickas hem, säger Thomas Rolén.
Dödsfallet i somras var det första i Västerbotten på över tio år.
– Det är ett fall för mycket. Vi kan aldrig acceptera något annat än en nollvision. Vår vision är att den som går på jobbet på morgonen också kommer hem efter jobbet. Totalt sett gör ungefär en byggarbetare i månaden inte det, det borde leda till ett jäkla ramaskri varje gång.
– Alla är oftast rörande överens om hur viktig säkerheten är. Men ju närmare börsen du kommer, desto mer falnar intresset. Säkerhet kan också vara dyr.
Jimmy Faltin är ordförande för IF Metall i Västerbotten. Han ser högkonjunkturen som en förklaring till ökade anmälningar: ”Många företag har haft bra med arbete de senaste åren, det kan ha lett till ett större risktagande”
Jimmy Faltin, ordförande för IF Metall i Västerbotten, tror också att högkonjunkturen spelar in.
– När företagen har mycket att göra är risken större att man lockas ta genvägar, det behöver inte vara medvetna val utan en konsekvens av att man försöker vinna tid. Många företag har haft bra med arbete de senaste åren, det kan ha lett till ett större risktagande, säger han.
Men han tror även att Arbetsmiljöverkets satsningar lett till fler anmälningar.
– Det har jobbats mycket på att öka medveten om att man ska anmäla, och det har blivit enklare att anmäla säger Jimmy Faltin.