Bilden visar en odling av bakterien A-streptokocker på en agarplatta.
I höstas slog Världshälsoorganisationen larm om att flera barn i Europa, yngre än tio år, hade dött på grund av infektionen. De såg också en tydlig uppgång.
– Det är viktigt att tänka på att det är en allvarlig sjukdom, säger statsepidemiologen Anders Lindblom till Läkartidningen.
Biträdande smittskyddsläkare Therese Thunberg berättar att de även i Västerbotten har haft ett antal fall av invasiva A-streptokocker. Om det är några barn som drabbats vet hon inte.
– Hos barn brukar det mest bli att det blir scharlakansfeber och som vuxen får man ju halsfluss, säger hon till VK.
Det är när man hittar bakterierna i blodet som det kan leda till en allvarligare infektion. Det är vad man brukar kalla för blodförgiftning (sepsis).
Hittills i år har fyra fall rapporterats till Folkhälsomyndigheten. De senaste tio åren har antalet rapporterade fall legat på mellan fem och 26 fall.
Enligt Socialstyrelsen finns inga uppgifter i dödsorsaksregistret om att barn avlidit till följd av infektionen sedan 2021. Uppgifterna ska dock ses som preliminära på grund av viss eftersläpning i inrapporteringen.
Smittan sker oftast via familjer eller inom andra grupper, som skolor. Då det handlar om en bakteriesmitta så krävs det att man är nära en person.
– Vi har till exempel haft något mindre utbrott av scharlakansfeber på förskolor, säger Thunberg.
Det är när man får A-streptokocker för första gången som man kan få scharlakansfeber vilket ger typiska utslag på kroppen. Tungan blir dessutom röd med upphöjda prickar som kallas för smultrontunga.
Biträdande smittskyddsläkare Therese Thunberg berättar att de även i Västerbotten har haft ett antal fall av invasiva A-streptokocker.
Enligt Anders Lindblom finns det inget som tyder på att det nu handlar om en mer allvarlig stam, som ger mer allvarliga symtom eller sprids lättare.
– Ökningen beror sannolikt på att vi har ökade kontakter igen och att immuniteten i samhället är sämre. Det här är egentligen den första vintersäsongen på länge som vi inte har några restriktioner, säger Anders Lindblom till Läkartidningen.
Av de vuxna som blivit sjuka har det funnits personer som krävt sjukhusvård.
– Det är ju en väldigt snabb infektion och då kan man också bli väldigt sjuk, säger Therese Thunberg.
Det främsta botemedlet är penicillin.