Länsstyrelsen har pekat ut översvämningar, skogsbränder, dammbrott, ström- och bredbandsavbrott som hot mot viktiga samhällsfunktioner, skriver VK.
Den pågående översvämningskatastrofen i Tyskland och Belgien är en i raden av vädervedermödor som under den här sommaren plågat människor runt om i världen. Extrem hetta på vissa håll. Extrem nederbörd på andra håll.
– Det man alltid måste ha i åtanke är att det alltid har funnits extrema väderhändelser. Det som nu händer är att de blivit vanligare och kraftigare, säger Christian Bigler, docent i miljövetenskap vid Umeå universitet, till VK.
Han förklarar att det mer frekventa och intensiva vädret hör samman med en högre temperatur. Den är följden av en klimatförändring som vi orsakat med vår höga, långvariga förbränning av fossila bränslen. Hettan leder till högre risk för skogsbränder. Värmen vållar en avdunstning i vars spår följer skyfall och översvämningar.
Christian Bigler bekräftar att klimatförändringar därför på flera plan kommer att påverka samhällsfunktioner, vår infrastruktur och vår hälsa. Extremvärme kan leda till högre dödlighet. Höga vattenflöden kräver utbyggnad av, som exempel, dagvattenledningar. Förväntade högre vattennivåer påverkar var det är lämpligt att planera bebyggelse. Regioner och kommuner behöver en höjd katastrofberedskap.
– Det här går inte att göra på en kvart. Det är alltid en balansgång. Hur snabbt kan och ska vi anpassa oss? Men det pågår redan mycket förebyggande arbete, säger Christian Bigler.
Lina Andersson, biträdande beredskapsdirektör vid länsstyrelsen i Västerbotten, bekräftar att det i länet finns ett pågående arbete för att möta hot och risker som kan drabba viktiga samhällsfunktioner på grund av extrema väderförhållanden. Västerbottens länsstyrelse har pekat ut fyra risker som särskilt viktiga att vara förberedda på i länet. De är översvämning och höga flöden, dammbrott, skogsbrand samt avbrott i el, telefoni och bredband.
VK skriver också att Länsstyrelsen har regelbundna möten med olika samhällsaktörer för att höja beredskapen inför tänkbara katastrofscenarier. Lina Andersson nämner några exempel.
– Vi gör bland annat skyfallskarteringar. Vilka problem kan tätorter få i samband med skyfall? Vi har älvgrupper som träffas varje år. Där ingår företrädare för dammägarna och räddningstjänst.
Lina Andersson konstaterar att de väderförändringar som följer med klimatförändringar samtidigt innebär en osäkerhet i beredskapsarbetet. Det är inte helt lätt att förutse hur omfattande de kan bli eftersom ingen ännu vet hur snabbt uppvärmningen av klimatet kommer att gå och hur höga gradtal det kommer att handla om.
– Det är mycket osäkerhet kring vad som kan hända. Hur jobbar vi för att minska konsekvenserna när vi inte vet om vi når de uppsatta målen för att begränsa uppvärmningen av jordens klimat? Men länsstyrelsen och kommunerna arbetar aktivt tillsammans med klimatfrågorna och det arbetet kommer fortsätta framöver, säger Lina Andersson.