Åsa Marklund, enhetschef vid Familjehemscentrum i Umeå.
Behovet av familjehem, som kan ta hand om barn och ungdomar som är i behov av annat boende under en kortare eller längre tid, är stort, rapporterar VK. Kommunerna i länet har egna familjehem som de kan placera de unga i, men de är alldeles för få. Samtidigt har allt fler konsultföretag etablerat sig på marknaden, som ofta kan erbjuda familjehemmen bättre villkor.
– De har lite grann tagit över marknaden. Har man arbetat som familjehem i en kommun, så går man sedan över till ett familjehemsföretag för att man får bättre ersättning där, säger Annette Forsberg, verksamhetschef för Individ- och familjeomsorgen i Umeå kommun.
För kommunerna är det svårt att möta konkurrensen från de privata bolagen, särskilt för de små kommunerna, och när de egna familjehemmen inte räcker till, eller vid speciella behov, måste kommunerna köpa konsultstödda placeringar, vilka kan vara kostsamma. I Umeå arbetar ett team inom Familjehemscentrum med att säkra tillgången och kvaliteten på familjehem, men det är en utmaning som har blivit allt svårare.
– Det har varit en utmaning länge, men det är klart just nu köper vi mer placeringar än vad vi brukar, så på så vis har utmaningen blivit svårare. Inte ens företagen hittar tillräckligt med familjehem i Umeåområdet. Vi blir då tvungna att placera barn via konsultföretag i andra kommuner, ibland geografiskt långt borta, säger Åsa Marklund, enhetschef vid Familjehemscentrum i Umeå, och fortsätter:
– Det finns inte hur många familjer som helst som vill bli familjehem och företag finns det många av och de har ökat. De sista tio åren är det en jättestor skillnad, så det är en konkurrens och vi konkurrerar kommuner emellan också, men absolut med företagen.
Hur gör ni för att möta den konkurrensen?
– Det har vi jobbat jättemycket med, och i dag erbjuder vi en bra ersättning och ett bra stöd till familjehemmen. Vi jobbar hela tiden med att familjehemmen ska få bra förutsättningar för att klara av sitt uppdrag och i dag skulle jag inte säga att det skiljer något mot för att ta ett uppdrag via ett företag.
Rekryteringen av nya familjehem sker genom bland annat annonsering och sociala medier.
– Vi försöker nå ut till Umeåborna med att vi behöver fler familjehem, att det finns barn i vår närhet som behöver dem och att det är ett uppdrag som folk verkligen behöver ställa upp på. Vi informerar om vad uppdraget innebär och varför vi tycker att man ska ta det direkt via kommunen, säger Åsa Marklund.
Varför anser ni att det är bättre att vara kommunalt familjehem?
– Det underlättar mycket i samarbetet att vi har familjehem som är direkt kopplade till oss och får nära stöd av oss och kontakt med barnets socialsekreterare som ska följa vården. Sedan har vi bra samarbeten med företagen också, men det blir en annan utmaning. De är ju också duktiga på sitt arbete, så det är inte bara dåligt, utom att de kostar.
Det blir dyrare för kommunen?
– Ja absolut, det är djupt olyckligt att vi inte får tag i tillräckligt många familjehem. Det är någonting som vi jobbar med hela tiden, säger Åsa Marklund.
I länets mindre kommuner finns inte samma resurser som i Umeå för att jobba med rekryteringen av familjehem. I åtta av länets kommuner har man därför gått ihop för att tillsammans försöka knyta till sig familjehem. 2018 bildades Familjehemsgruppen R8 där Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Malå, Norsjö, Åsele och Lycksele ingår.
– Det kom till för att vi hade ganska stora kostnader för konsultstödda familjehem. Vi köpte tidigare väldigt många ganska dyra placeringar, som vi tyckte till ett orimligt pris, och då började vi diskutera ett samarbete. Tillsammans har vi lite mer resurser att kunna gå in och rekrytera, stötta och utbilda familjehem på ett mer effektivt sätt, säger David Isaksson, enhetschef för Individ- och familjeomsorgen i Lycksele kommun.
David Isaksson, enhetschef för Individ- och familjeomsorgen i Lycksele kommun.
Kommunerna satsar solidariskt pengar utifrån storlek för att kunna rekrytera, handleda och utbilda familjehemmen. De har även en familjehemsjour som kommunerna turas om att svara för.
– Vi har en egen familjehemsbank där vi delar med oss av lediga familjehem, på så sätt får vi ett större antal familjehem att välja på än när vi var ensamma, säger David Isaksson.
Vad har samarbetet gett?
– I alla fall i Lycksele har vi sett att vi har sänkt våra kostnader för familjehemsvården genom att driva det mer i egen regi, och vi har också kunnat rekrytera nya familjehem eftersom vi kan erbjuda både handledning och utbildning till familjehemmen. Vi har blivit mindre beroende och vi har fått en kostnadseffektivare verksamhet där vi också kan erbjuda barnen som behöver placeras att placeras i närområdet mer än tidigare.
Vad är kraven för att bli familjehem?
– Första kravet är att man inte förekommer i belastningsregistret. Andra krav är att vi finner i vår utredning att de är lämpliga att ta emot barn, att de bedöms som att de har tillräckliga resurser för att kunna möta barn, även känslomässigt, för barn som placeras har ofta haft en jobbig social situation på ett eller annat sätt.
Samverkan i R8-gruppen kommer att fortsätta och kan även komma att utvecklas.
– Den här samverkan kommer att bestå och måste bestå, för de mindre kommunerna har inte en chans att klara det på sikt. Det här är inom ett område där vi behöver fortsätta och utöka samverkan, likväl som inom andra områden, säger David Isaksson.