En anhörig till en avliden patient är kritisk och menar att sjukvårdpersonalen inte uppmärksammade deras anhöriges symtom, trots att de upprepade gånger pekade på dessa. Det personalen avskrev som gaser i magen visade sig vara en uppsvullen mage på grund en omfattande blödning, skriver anmälaren. Ytterligare en anhörig skriver att hemtjänstpersonal anklagade hens anhörige för att överdriva sina symtom. Personen behövde senare vård i respirator.
Det är två av de totalt 56 händelser som anmälts av patienter eller deras anhöriga de senaste åtta månaderna och som kodats med covid-19 i patientnämndens statistik. Anmälningarna sträcker sig över ett brett spektrum av händelser. Det rör alltifrån bemötande och långa väntetider till kritik mot att sjukvården inte själva tycks efterleva coronarestriktioner. Till patientnämnden kan den vända sig som vill rikta sitt klagomål till en oberoende part, och inte direkt till den enhet där sjukvården ges. Till nämnden kan man även vända sig för att få hjälp om var kritik kan framföras.
Av de anmälningar som inkommit under pandemin dominerar klagomål som rör väntetider. Främst väntan på operation, inställda operationer och problem med oro och smärta under väntetiden. En person skriver exempelvis att hen fick information om att en ny operation behövde genomföras då bultar i nacken lossnat. Det förelåg en risk för förlamning. Men någon återkoppling om när det kunde ske fick patienten inte.
Cirka en tredjedel av anmälningarna rör kritik som på olika sätt berör hur vården hanterat patienter utifrån coronapandemin. Flera handlar exempelvis om att patienter känt oro då de upplever att sjukvårdspersonal inte tagit coronarestriktioner på allvar. En patient skriver exempelvis om att hen reagerade på att andra patienter tilläts ha familjemedlemmar med sig under behandlingsmoment, trots att besöksförbudet rådde. Patienter har anmält trängselsituationer, i ett fall vid en hälsocentral dit patienten uppmanats testa sig för covid-19.
Här finns även ett antal personer som själva arbetar inom sjukvården och samtidigt tillhör en riskgrupp. De har anmält oro över sig egen situation och har inte fått tydliga svar från sin arbetsgivare om hur saken bör hanteras. Och personer som själva smittats av covid-19 via sjukvården har riktat klagomål kring hur detta kunde ske.
Minst ett tiotal anmälningar rör personer som upplever att de fått ett dåligt bemötande – eller inte tagits på allvar. Exempelvis upplever föräldrar till ett barn med influensa att deras oro ständigt viftats bort. Efter att ha skickats hem från akuten vid två tillfällen återvände barnet dit en tredje gång – då med ambulans efter en septisk chock. Det visade sig krävas både operation och intensivvård. Barnets sjukhusvistelse blev två månader lång.
En liknande frustration över att inte tas på allvar finns i klagomålet från de anhöriga som fick höra att deras släkting ”överdrev”. Trots att denne – sett i backspegeln – faktiskt behövde respiratorvård. Eller hos en patient som påstår att hen anklagades av en sjuksköterska för att ljuga då hen beskrev stickningar i bröstet och svårigheter att andas. Patienten visade sig senare ha covid-19.