Skogsstyrelsen uppmanar Sveriges jägare att nå avskjutningsmålen för älgjakten. Det skriver Västerbottens-Kuriren.
– Det finns tyvärr många områden där skadorna fortfarande ligger på katastrofala nivåer, det vill säga där mer än var femte tall skadas under ett enskilt år, säger viltspecialist Christer Kalén på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
För att minska på skadorna måste jägarna skjuta mer älg. Enligt Skogsstyrelsen klarar i dag bara 3 av 132 älgförvaltningsområden målet att max fem procent av tallarna får skadas av vilt per år. Inget av dessa tre godkända områden ligger i Västerbottens län.
– Det är på tiden att alla parter nu samverkar mer effektivt för att vända på skutan i dessa områden. Det långsiktiga målet är att 7 av 10 tallar ska vara oskadade då skogen växer förbi den höjd som älgar klarar att beta. Det är en lång bit kvar innan det målet är uppfyllt, säger Kalén.
Skadorna beräknas kosta skogsnäringen motsvarande minst 7,2 miljarder kronor årligen, enligt Skogsstyrelsens beräkningar.
– De senaste årens ökning av betesskador på skogen har visserligen vänt, vilket är en ljusglimt i sammanhanget, men antalet skador ligger ännu långt från det nationella målet, säger Kalén, och fortsätter:
– Positivt är att markägarna satsar mer på tall i föryngringen. Det kommer att göra skillnad på sikt. På många håll har jägarna också minskat älgstammen, men minskningen behöver fortsätta ytterligare, säger han.
KG Abramsson, ordförande i Jägareförbundet Västerbotten, ifrågasätter dock lösningar som bara går ut på att skjuta mer.
– Det här har det pratats om länge och skogsbruket redovisar alltid sina kostnader för betesskador. Vi från Jägareförbundets sida ifrågasätter hur man kalkylerar det här och köper inte siffrorna rakt upp och ned. Det propsas om detta år efter år – och det enda som det handlar om är att det ska skjutas mer älg, säger han.
Abramsson anser att en del av lösningen måste bestå i en anpassning av skogsbruket och skogsskötseln.
– Vi kan aldrig från Jägareförbundets och jägarnas sida acceptera att det bara handlar om att skjuta mer älg, säger han.
Älgstammen är redan på väg ned i länet, enligt Abramsson, och han påpekar att jägarna visst gör "sitt jobb".
– Det har tagit ett antal år att få den här processen att fungera. Men sakta men säkert går vi mot de måltal som bestämts. Jag ser ingen annan lösning på det här än att storskogsbruket, markägare och jägare sätter sig ner och diskuterar vilka åtgärder som ska till för att reda ut problemet. Att bara lägga över ansvaret på jägarna är oansvarigt och dumt, säger han.
Abramsson ogillar att diskussionen om att älgförvaltningsfrågorna bör handhas av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.
– Vi har förstått att dessa vill bestämma hur vi ska ha det lokalt. Det vore precis tvärs emot revisionen av älgförvaltningen som gjordes 2012 där man flyttade ned bestämmandet till regional och lokal nivå, säger han.
– Man ska inte sitta på Skogsstyrelsen i Jönköping och på Naturvårdsverket i Stockholm och besluta hur vi ska det här. Hur älgstammen ska förvaltas ska bestämmas lokalt och regionalt utifrån den kunskap man har i respektive område. Det har vi både intresse av att göra och förmåga att klara av, säger KG Abramsson.