Tidigare bostads- och digitaliseringsminster Peter Eriksson ser optimistiskt på landsbygdens bredbandsframtid.
Nedsläckt kopparnät, fiberleverantörer som begärts i konkurs och byar som helt och hållet fått förlita sig på mobilt bredband – det är vad som är, och har varit, verkligheten för bybor på många håll i Norrbotten och Västerbotten.
Detta trots regeringens ambitiösa mål om Ett helt uppkopplat Sverige till 2025.
Minister Eriksson
En av de som var med och beslutade om målen är Morjärvsbördige Peter Eriksson, i dag minister för internationellt utvecklingssamarbete.
I sin roll som bostads- och digitaliseringsminister var han ytterst ansvarig för att ta Sverige in i en ny digital tidsålder, med utbyggnaden av fiber som en av huvudfrågorna. Trots delmålet i bredbandsstrategin att 95 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till 100 Mbit/sekund 2020 inte kommer att kunna nås, ser Eriksson inte det missade målet som ett nederlag.
Höjde ambitionen
– Vi höjde målsättningen och ambitionen ganska kraftigt på flera områden under min tid som digitaliseringsminister. Jag tycker att det här är viktiga områden och regeringen höll med mig, och vi var överens om att vi måste försöka se till att Sverige håller en hög nivå och att hela landet är med. Delmålet 2020 såg då nåbart ut, men man måste fortsätta att investera och satsa i samma utsträckning som tidigare från statens sida. Det går inte att släppa på det, förklarar Peter Eriksson.
Här grävs det bredband utanför Abborrträsk.
Peter Eriksson ser en rad olika orsaker till att förloppet dragit ut på tiden och som är anledningen till det missade delmålet.
– Trafikverket tog väldigt lång tid på sig att godkänna och ville ibland inte godkänna dragningar ute på landsbygden för att man var rädd för grusvägarna, att det skulle vara negativt för dem. Och det har medverkat till att det har blivit ganska stora förseningar i vissa områden.
Vidtagit åtgärder
Ett resonemang som Daniel Wolski, politisk sakkunnig hos den nuvarande digitaliseringsministern, Anders Ygeman, instämmer i.
– Regeringen har vidtagit flera åtgärder, utöver att skjuta till finansiella medel, för att underlätta den fortsatta utbyggnaden. Bland annat har Trafikverket gjort det enklare för bredbandsoperatörer att dra fiber nära vägarna, vilket kommer att förenkla processen.
Att många företag inte kunnat levererar i den takt som regeringen kalkylerade med när målen sattes, är enligt Peter Eriksson även det stor del i att fiberutbyggnaden dragit ut på tiden.
– När det gäller företagen som i några fall inte klarade av att fortsätta den expansionen som de själva hade planerat för. Det bidrar till att de som fått statliga bidrag inte kunnat genomföra utbyggnaden, vilket gjorde att biståndet låstes under den tiden. De kunde inte heller överlämna det till företag som skulle kunnat ha gjort det i stället. Den här typen av har försenat utbyggnaden av fiber under den här tiden.
Investeringarna i storstäderna ser ut att gå som planerat, medan landsbygdsorterna tycks ha hamnat på efterkälken, vad är förklaringen till det?
– För att man har investerat i de större samhällena och städerna där det har varit mest lönsamt. Man har inte skjutit till pengarna utifrån glesbygdens behov, i första hand. Själv var jag med och tog initiativ till en förändring att se över det här stödsystemet, vilket jag tror är genomfört nu, säger Eriksson.
För lite pengar
Men trots att regeringen ser goda framtidsutsikter, är det ett faktum att för lite pengar satsas på fiberutbyggnaden - åtminstone om man ska tro Post- och Telestyrelsens (PTS) färska beräkningar. Regeringen kommer endast öronmärka 650 miljoner kronor för fortsatt utbyggnad, trots att det egentligen behövs satsningar i miljardklassen. En ekvation som Peter Eriksson inte får ihop.
– Nej, jag tror man måste öka på medlen ytterligare, om det ska gå att nå de mål vi beslutade om.
Har regeringen inte tagit bredbandsfrågan på fullt allvar?
– Det är många som tar det på allvar, men det har ju inte varit den mest centrala frågan när man har prioriterat, det måste man nog erkänna. Det har varit skattesänkningar utifrån den högerbudget som vi lever med idag, som antogs i början av 2019. Men det blev också mycket fokus på skattesänkningar i den gemensamma budgeten som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna antog för 2020, säger Eriksson.
I en utredning som regeringen tillsatte under Peter Erikssons tid som digitaliseringsminister, beräknade PTS att investeringar om 32 miljarder kronor från marknadsaktörerna skulle räcka för att nå delmålet 2020 i bredbandsstrategin. Den kalkylen har redan nu spruckit med över 18 miljarder kronor.
Hur har felräkningen påverkat utbyggnaden?
– Jag tror att myndigheterna har underskattat kostnaden. Det blir en mycket högre kostnad när man kommer längre ut på landsbygden där det är längre avstånd och färre hushåll med varje krona man sätter in. Det har bidragit till att det inte har gått lika snabbt att genomföra som myndigheten trodde, säger Peter Eriksson.
Tror på en lösning
Trots att många hushåll på glesbygden påverkats av den avstannade fiberutbyggnaden tror Peter Eriksson att en lösning kan vara på väg.
– Jag tror verkligen att det kommer lösa sig snart. I våras auktionerade vi på ett bandspektrum som ger väldigt bra täckning ute på landsbygden, med tydliga krav att de vita fläckarna där det är dålig kommunikation i dag ska täckas. Därför tror jag att det kommer bli en betydande förbättring när det gäller glesbygden och det mobila nätet, inom kort.
Även på andra delar av regeringskansliet ser man med tillförsikt på framtiden.
– Regeringen kommer att besluta om ett helt nytt statligt bredbandsstöd i januari 2020. Det tror vi kommer bidra till att förstärka utbyggnaden av bredband, säger Daniel Wolski.
Axel Gåve
Jonas Fagerström
Jesper Råtts
”Jag tror att myndigheterna har underskattat kostnaden. Det blir en mycket högre kostnad när man kommer längre ut på landsbygden där det är längre avstånd och färre hushåll med varje krona man sätter in.”