Simon Markusson, samhällsstrateg på Skellefteå kommun.
– I ett avseende kan man tänka sig att de som står utanför kan påverka och bromsa bredbandsutbyggnaden, säger forskaren Olle Findahl.
Enligt en rapport av Internetstiftelsen, Svenskarna och internet, finns det i dag omkring en halv miljon svenskar som inte använder internet överhuvudtaget, och ytterligare en halv miljon som inte använder internet dagligen.
En miljon människor
Totalt innebär det att en miljon personer står helt eller delvis utanför den digitala världen. Av dem är en klar majoritet, cirka 750 000 personer, över 65 år.
– Det digitala utanförskapet är delvis en generationsfråga, där de äldre har haft och fortfarande har svårare att ta till sig ny teknik, säger Olle Findahl.
Han är professor emeritus i medie- och kommunikationsvetenskap, och har under de senaste tio åren forskat inom internetanvändning och digitalt utanförskap i landet.
Kan säga nej
Regeringens bredbandsstrategi har inte kommit så långt som förväntat. En anledning är att många inte är intresserade av att ansluta sig till fiberutbyggnaden, vilket kan leda till att ett område med få intressenter kan hamna helt utanför det digitala samhället.
– I ett avseende kan man tänka sig att de som står utanför kan påverka och bromsa bredbandsutbyggnaden. Det är i små områden där de boende till exempel försöker bilda en fiberförening för att få tillgång till statligt stöd. Då krävs det efterfrågan och betalningsvilja. Är det för många ointresserade kan det vara svårt, säger Olle Findahl och får medhåll av Simon Markusson, samhällsstrateg på Skellefteå kommun:
– Tackar folk nej kan man inte tvinga dem. Det blir fel tycker jag. Om man inte får tillräckligt med anslutningar är risken att man inte kan bygga ut på vissa ställen. Då blir kostnaderna för höga, och då blir kanske inte projektet av, säger Simon Markusson.
En viktig uppkoppling som inte alla ännu har tiilgång till.
Digitala tjänster
Men det finns fler problematiska aspekter, såsom de stora kostnaderna för att bygga bredband på landsbygden.
– Vi har många områden med så kallade vita fläckar som inte är utbyggda på grund av att de ligger så avsides, där det bor få människor samt där det är väldigt dyrt att bygga till. Just nu ser det ut som att de lämnas utanför, säger Mari-Anne Englund som är enhetschef för IT-enheten på Sorsele kommun.
En av orsakerna bakom regeringens bredbandsmål är att allt fler statliga tjänster numera sköts digitalt, och att alla ska ha möjlighet att ta del av dessa, oberoende om man bor i Skellefteå eller i Hovlös.
– Digitalt utanförskap blir ett verkligt utanförskap om samhällets tjänster enbart blir digitala. Därför måste traditionella tjänster med folk som svarar i telefon, besökskontor och traditionell postgång finnas kvar under överskådlig tid, menar forskaren Olle Findahl.
Krävs även intresse
Ett bredbandsmål som det regeringen lagt upp är ingenting som sker över en natt, utan kräver insatser både från privatpersoner och på statlig nivå, anser Olle Findahl.
– Ett bredbandsmål kräver inte bara statliga pengar utan även intresse och betalningsvilja från nästan alla människor. Även med dessa förutsättningar skulle det inte gå så fort som det uppsatta målet. Att målet inte nås beror således inte bara på de som i dag är ointresserade. En digital infrastruktur borde kunna byggas upp ändå.
Operatörerna
Enligt Olle Findahl har bredbandsutbyggnaden länge varit ett problem, inte minst på grund av finansieringsfrågan.
– Svårigheten med bredbandsutbyggnaden var att operatörerna redan för tio år sedan inte ville bygga ut mer eftersom det inte längre var lönsamt i glest befolkade områden. Då kom statens stödpengar in. Tanken var att operatörerna skulle betala en del och staten en del, men operatörerna ville att staten skulle ta en allt större del, säger Findahl.
Axel Gåve
Jonas Fagerström
Jesper Råtts