Eva-Marie Marklund är bredbandskoordinator i Västerbotten, där bredbandsutbyggnaden nått betydligt längre än i Norrbotten.
Mitt i den IT-hysteri som präglade världen i början av 2000-talet, som senare ledde till en kollaps inom sektorn och börsmarknaden till följd, lade regeringen fram en IT-proposition. Näringsministern och tidigare landshövdingen i Norrbotten, Björn Rosengren (S), lovade bredband till alla. Även byar på glesbygden skulle få bredbandskapacitet eftersom alla kommuner skulle få ett stomnät inom två år.
Framgångsrikt Västerbotten
Drömmen om bredband till alla förverkligades aldrig men det statliga stöd som kommunerna kunde ansöka om i regeringens satsning, de så kallade Björn Rosengren-pengarna, har visat sig vara starten på Västerbottens framgångar i dagens bredbandsutbyggnad.
– Vi startade stora samverkansprojekt, där vi använde pengarna tillsammans med EU-stöd, och bestämde att alla pengar skulle gå till ny infrastruktur – att bygga ut fiber, säger Eva-Marie Marklund, bredbandskoordinator på Region Västerbotten.
2010 byggdes bredbandsnätet ut rejält i Skellefteå.
Valde ADSL
I Norrbotten valde de flesta kommunerna i stället att bygga ut det befintliga ADSL-nätet, det vill säga kopparledningar och bredband via telejacket, som då var den dominerande tekniken.
– Många kommuner lade hellre pengarna på ADSL-utbyggnad än fiber. Om man tittar på bredbandsstatistiken så ser man att de som var ADSL-kommuner har legat väldigt långt efter i fiberutbyggnaden fram tills nu, säger Jonas Tiger, bredbandskoordinator på Region Norrbotten.
Fiber överlägset
Med dagens teknik är fiberkabel överlägsen koppartråden när det kommer till överföringshastighet. Till följd av detta har Telia, som äger kopparnätet, valt att avveckla det.
Region Västerbottens beslut att investera i fiber har betalat av sig. Men varför valde kollegorna i Norrbotten att bygga ut det befintliga ADSL-nätet?
– Det var en snabbfix för dem. Då fick vi mycket kritik eftersom vi hade en låg anslutningsgrad jämfört med exempelvis Norrbotten. De kunde snabbt ansluta fler eftersom koppartråden redan fanns där, medan vi byggde en helt ny infrastruktur. Pengarna räcker inte lika långt då. I dag vet vi att kopparnätet inte är någonting som Telia vill fortsätta satsa på, säger Eva-Marie Marklund.
90 procent har tillgång
I Västerbotten beräknar Post- och Telestyrelsen (PTS) att 81 procent av hushållen och företagen har anslutit sin fastighet till fibernätet och att närmare 90 procent har tillgång till bredband om 100 Mbit/s. Det är bara Stockholm- och Gotlands län som klår Västerbotten med de siffrorna.
Eva-Marie Marklund.
Men bakom Region Västerbotten imponerande statistik gömmer sig något mer problematiskt. Kommuner med storstäder som Umeå och Skellefteå har redan uppnått, eller är inom räckhåll att nå, regeringens ambitiösa delmål i bredbandsstrategin som säger att 95 procent av de svenska hushållen och företagen ska ha tillgång till snabbt bredband om 100 Mbit/s 2020.
I Sorsele- och Vilhelmina kommun är den siffran endast 70 respektive 72 procent.
Är statistiken förvrängd för hela Region Västerbotten eftersom klyftan mellan stad och landsbygd är så pass stor?
– Om man kollar på Lycksele eller Storumans kommun så tycker jag att de har gjort underverk med den yta de har. Med tanke på att Lycksele kommun är lika stort som Skåne och har ändå lyckats nå en så hög procent. Jämför det med kommuner söderut, så vill jag påstå att vi är i världsklass när det gäller utbyggnad, säger Eva-Marie Marklund och fortsätter:
– Det är väldigt bra jobbat med tanke på hur stora kommunerna är till ytan och hur få människor som bor i dessa byar.
Men syftet med regeringens mål är ju att det inte ska spela någon roll om du bor i en storstad eller på landsbygden för att ha tillgång till snabbt bredband?
– Det är nog så att man använt för stora ord. Många gånger förstår man inte hur det ser ut där ute i byarna, fortsätter Marklund.
Stora skillnader
En utveckling likt den i Västerbotten går också att se i Norrbotten. Regionen har sammantaget en tillgång till snabbt bredband på omkring 83 procent, men skillnaderna mellan kommunerna är stora.
– Jag ser en risk att man från riksdags- och regeringshåll börjar bli nöjd när vi når 85 procent eller liknande för hela regionen, och att man då slår av insatserna för tidigt därför att man nått målen för riket som helhet. Fibertillgången på glesbygden i Norrbotten ligger på 21 procent. Det säger sig självt, då är vi inte klara på långa vägar, menar Jonas Tiger.
Utbyggnaden av bredband havererar – brist på pengarNorrbotten har lockat till sig stora företagsinvesteringar inom IT-området trots länets tillkortakommanden, jämfört med Västerbotten och andra delar av landet, i bredbandsutbyggnaden.
En av dem är Facebooks påkostade etablering i Luleå med ett antal serverhallar.
– I Norrbotten byggde man ett ganska starkt regionnät. Regionnäten har vi haft nytta av till exempel vid det datacenter som byggdes här. Det var helt enkelt anledningen till att de kom hit, fortsätter Jonas Tiger.
Bara mobilt bredband
De som ännu inte fått fiber och påverkats av kopparnätets nedsläckning måste nu förlita sig helt på mobilt bredband, vilket inte har kapacitet att nå i närheten av samma hastigheter och pålitlighet som en fiberanslutning.
Samtidigt har utbyggnaden av fiber stannat av eftersom den inte är lönsam på lands- och glesbygd och regeringens högt uppsatta delmål 2020 kommer inte att nås, menar Jonas Tiger.
– Det är kört, det vet alla redan.
Både Jonas Tiger och Eva-Marie Marklund är överens om att regeringen måste skjuta till mer pengar till bredbandsutbyggnad för att det slutgiltiga målet, Ett helt uppkopplat Sverige, ska bli verklighet.
De 650 miljoner över tre år som regeringen riktar till bredbandsutbyggnad i höstbudgeten räcker inte, menar de.
– Det som regeringen satsar räcker, enligt våra beräkningar, till halva Norrbotten. Vi har kommit fram till att det krävs drygt en miljard för att ordna fiber upp till 98 procent här. Det är ju en bra början, men man kommer inte klara 2025-målet om man håller den här takten, säger Jonas Tiger.
– Frågar man runt i regionen säger de att det behövs mer pengar. Regeringen borde också låta regionerna ha en ledartröja i det hela, för vi vet vad som behöver göras, säger Marklund.
Blir en utmaning
De kommande åren blir en stor utmaning, tillägger hon.
– Nu är det bara områden som ingen är intresserade av kvar, då måste vi hitta en bra lösning för det. Vi kan inte säga att det är kommersiella aktörer som ska bygga där, för det kommer inte hända, menar Eva-Marie Marklund.
Axel Gåve
Jonas Fagerström
Jesper Råtts
Många kommuner lade hellre pengarna på ADSL-utbyggnad än fiber. Om man tittar på bredbandsstatistiken så ser man att de som var ADSL-kommuner har legat väldigt långt efter i fiberutbyggnaden fram tills nu.