Björn Bergmark, Bill Solfeldt, Kent Lindsköld, Jari Reconius, Kerstin Halvorsen och Lena Bertilsson har väntat länge på att samhällsrummet i Adak ska tas i full drift.
Projekt Innovationskraft i glesbygd startades 2016 för att hitta nya lösningar för vården i Västerbottens inland och därigenom erbjuda en bra och nära vård oavsett var i länet man bor.
Virtuell vård i glesbygd ska visa vägenDigital mötesplats invigs i AdakBakom satsningen stod Glesbygdsmedicinskt centrum, GMC, i Storuman och dåvarande Västerbottens läns landsting, numera Region Västerbotten.
Kent Lindsköld kollar blodtrycket på Jari Reconius. I Adak är utrustningen på plats, däremot fattas det andra delar i kedjan.
Förlagan fanns i Slussfors, som haft ett virtuellt hälsorum sedan 2013. Där har byborna kunnat koppla upp sig för att exempelvis kolla blodtrycket, mäta blodvärdet och få läkarkonsultationer via videolänk.
Nu skulle fler orter i inlandet få virtuella hälsorum, vilket både skulle spara pengar och vara bra för miljön.
Inte minst skulle det vara skönt för många äldre att slippa många och långa bilresor för att göra olika undersökningar.
Samhällsservice
Ganska snart utvecklades projektet till att omfatta mer än bara hälso- och sjukvård. I stället skulle hälsorummen bli samhällsrum som även innehåller annan service.
Myndighetskontakter med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan är ett exempel som nämnts. Kurser, konferenser och utbildningar är ett annat.
Åtta kommuner valde att hoppa på satsningen, däribland Norsjö, Malå och Arjeplog. I varje kommun skulle det inrättas ett samhällsrum, vilka för Malås och Norsjös del hamnade i Adak respektive Bastuträsk.
Projekttiden sattes först till och med juli 2019, något som senare förlängdes till och med oktober samma år. Därefter var det meningen att utrustning, rutiner och ansvarsfördelning skulle vara på plats så att samhällsrummen kunde tas i drift.
Men satsningen har kantats av problem och förseningar, och trots att det snart har gått tre månader sedan projektet avslutades finns det fortfarande inget samhällsrum som fungerar som det var tänkt.
Engagemang
I Adak har engagemanget från byborna varit starkt och där har man också legat i framkant. Men trots det, och trots att samhällsrummet officiellt invigdes i maj 2018, så är det fortfarande inte i drift.
Visserligen är utrustningen på plats. Det gör att man kan gå hit och till exempel kolla blodtrycket eller mäta blodsockret.
Det här är sista chansen. Sedan lämnar jag tillbaka nycklarna.
Däremot finns det ingen uppkoppling mot sjukstugan i Malå som ser till att mätvärdena kommer in i sjukvårdens system och som gör det möjligt att konsultera vårdpersonal på distans.
När allt fungerar som det ska är det meningen att samhällsrummet i Adak ska kopplas upp mot Malå sjukstuga.
Nu tryter tålamodet i Adak.
– Det är rent bedrövligt, säger Björn Bergmark, och får medhåll av Lena Bertilsson:
– Man tappar förtroendet.
Frustrerade
Jari Reconius har också tröttnat på att inget händer. Han är en eldsjäl som utan ersättning har kört runt i länet och varit med på träffar och utbildningar – hela tiden mot löftet att allt snart ska vara igång.
– Det här är sista chansen. Sedan lämnar jag tillbaka nycklarna, säger han.
Vad som också har skapat frustration är att flera av bygdens företag har satsat pengar i samhällsrummet.
– Adakborna kräver att det kommer igång, Lena Bertilsson.
Men de har inte gett upp. Om bara allt kommer igång känns det som en riktigt bra satsning, tycker byborna.
– Tänk bara på samhällsnyttan, säger Kent Lindsköld.
Upphandling
Enligt Pia Kristiansson, Region Västerbotten, Närsjukvården Södra Lappland, finns det flera orsaker till förseningarna.
Från början tog det tid att utse representanterna i projektet, sedan har det varit flera projektledarbyten och så har upphandlingen dragit ut på tiden.
Pia Kristiansson på Region Västerbotten säger att det finns flera orsaker till förseningarna.
En orsak till det sistnämnda är Tillväxtverkets regelverk, som säger att tre leverantörer av tekniska system måste få chansen att testa sina system.
– Det finns många anledningar till att projekt inte alltid går så fort som man tror att de ska göra, säger Pia Kristiansson.
Kan du förstå Adakbornas frustration över att det har dragit ut på tiden?
– Ja, det kan jag. Det är mycket man vill, men det kan vara bättre att det blir rätt och att det får ta lite längre tid. Det viktiga är att det finns och att det ska komma igång.
I november anställdes Sven-Åke Boström som verksamhetsutvecklare på GMC för att fart på verksamheten.
Han berättar att utrustning finns på plats i de allra flesta samhällsrummen. Däremot har den inte installerats överallt.
Även i övrigt återstår en hel del att lösa innan allt fungerar som det var tänkt.
Lena Bertilsson, Kerstin Halvorsen med flera brukar besöka samhällsrummet för att träffas och fika.
Det handlar bland annat om att få till ett säkert och lätthanterligt låssystem, att reda ut rutiner och flöden för den vårdrelaterade verksamheten och att få in andra funktioner i samhällsrummen.
– Det har fallit rätt mycket på den mjuka delen med rutiner, roller och ansvarsfördelning. Det är den biten vi håller på med nu.
– Att stoppa in prylar i ett rum är ganska lätt. Att få det att funka, det är det som är det svåra. Och det är det som ska lösas nu, säger Sven-Åke Boström.
Men det är ingen tvekan om att samhällsrummen ska komma igång som det var tänkt?
– Det är mitt mål och min uppgift. Men det finns inga garantier. De har bevisligen knappt kommit igång. Det är i Slussfors det bedrivs verksamhet i stort sett varje vecka.
– Men om det inte tar fart ordentligt är det naturligtvis frågan om det är värt pengarna och mödan att hålla igång det här.
Samhällsrummen är en vacker och fin idé, men de har visat sig ha stora problem att få bärkraft och att lyfta.
Under de år som projektet pågått har det kostat 12,6 miljoner kronor. Av det har EU bidragit med hälften.
Den andra halvan har finansierats av regionala och lokala aktörer. Mest pengar, drygt 3,8 miljoner kronor, har Västerbottens läns landsting bidragit med.
Dessutom har såväl Regionförbundet Västerbotten och de deltagande kommunerna varit med och betalat.
Ekonomi
Sven-Åke Boström vill se ett system där de besparingar som samhällsrummen ger kommer den berörda sjukstugan tillgodo. På så vis kan man även få fram en nettokostnad.
– Då får man ett incitament hos verksamhetscheferna på sjukstugorna att göra det här, säger han.
Pia Kristiansson tycker i alla fall att satsningen är värd pengarna:
– Det tycker jag. Jag tror ju att man gör många besparingar. Både för individer som inte behöver ta ledigt från arbetet och att man slipper resor och minskar olycksrisker.
– Det finns många fördelar med att få göra saker på hemmaplan. Mycket service har ju tagits ifrån glesbygden, här kommer service tillbaka, säger hon.
Workshop
Den 18–19 februari ska det hållas ett möte och en workshop om hälsorummen. Till dess ska det förhoppningsvis vara klart hur verksamheten ska drivas framöver.
– Samhällsrummen är en vacker och fin idé, men de har visat sig ha stora problem att få bärkraft och att lyfta. Så det här syftar till att sätta ordentlig press på alla och att få allt på plats.
– Jag hoppas och tror att det ska gå bra, men osvuret är alltid bäst, säger Sven-Åke Boström.